Ilu 22

1 Ihe nhọrọ dị ezi mma ka aha ọma bụ karịa ọtụtụ akụ, ịnata amara ihuọma ka mma karịa ọlaọcha na ọlaedo.

Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.

2 Ma ogbenye ma ọgaranya bụ otu nʼihu Onyenwe anyị onye kere ha niile.

Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.

3 Onye nwere uche na-ahụ nsogbu nke na-abịa nʼihu ma zobe onwe ya, ma onye na-enweghị uche anaghị ele anya, ọ na-adaba nʼime nsogbu ahụ taa ahụhụ so ya.

Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.

4 Obi umeala bụ egwu Onyenwe anyị, ụgwọ ọ na-akwụ bụ akụnụba, na nsọpụrụ na ndụ ogologo.

Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.

5 Ogwu na igbudu dị nʼụzọ onye na-emebi iwu; ma onye kpọrọ ndụ ya ihe na-asọ ya asọ.

Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.

6 Kuziere nwantakịrị ka ọ họrọ ụzọ ziri ezi, mgbe o tolitere ọ ga-anọgide nʼime ya.

Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.

7 Dịka ọgaranya si achị ogbenye, otu a kwa ka onye na-ebi ego si bụrụ ohu onye na-ebinye ya ego.

Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.

8 Onye na-agha ikpe na-ezighị ezi dịka mkpụrụ, ga-ewe ajọ ihe dịka ihe ubi, mkpanaka nke ikike iwe ha ga-agbajikwa.

Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.

9 Onye na-agbasapụ aka enye onyinye ga-abụ onye a gọziri agọzi, nʼihi na ha na ekenyetụ ndị ogbenye nri.

Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.

10 Chụpụ onye na-akwa emo, ise okwu ga-akwụsị, e, ịlụ ọgụ na nlelị ga-akwụsịkwa.

Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.

11 Onye na-ahụ ịdị ọcha nke obi nʼanya, onye okwu ya jupụtara nʼamara ga-abụ enyi eze.

Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.

12 Anya Onyenwe anyị na-echebe ihe ọmụma, ma ọ na-emebi atụmatụ niile nke ndị aghụghọ.

HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.

13 Onye umengwụ na-asị, “Ọdụm nọ nʼezi! A ga-egbu m nʼama ọha mmadụ!”

Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»

14 Ọnụ nwanyị na-akwa iko bụ oke olulu, nwoke nọ nʼokpuru oke iwe Onyenwe anyị na-adaba nʼime ya.

En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.

15 Obi ụmụntakịrị jupụtara nʼenweghị uche, ma apịpịa ịdọ aka na ntị ga-achụpụ ya nʼebe dị anya.

Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.

16 Onye na-achọ uru site nʼimegbu onye na-enweghị ike, maọbụ onye na-enye ọgaranya onyinye ga-ebi nʼoke ụkọ.

Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust.

17 Lezie anya gee ntị nʼokwu niile nke ndị maara ihe, tinye uche gị nʼihe m na-akụzi.

Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.

18 Ọ dị ụtọ ma idebe ha nʼobi gị, ma ha dịkwa nʼegbugbere ọnụ gị mgbe niile.

Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.

19 Ọ bụ ka ntụkwasị obi gị dị nʼime Onyenwe anyị, ya ka m na-akụziri gị taa, ọbụladị gị onwe gị.

För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.

20 Ọ bụ na m edepụtabereghị gị iri ndụmọdụ atọ ndị a, bụ okwu ndụmọdụ na ihe ọmụma?

Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,

21 Ha na-ezi gị ihe bụ ikwesi ntụkwasị obi na ikwu eziokwu. Mgbe ahụ ọ bụrụ na-ezie gị sị gị gaa chọta eziokwu ị ga-eji ezi ọsịsa lọghachi.

för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.

22 Emegbula ogbenye nʼihi na ọ bụ ogbenye. Emegidekwala ya nʼụzọ ikpe.

Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.

23 Nʼihi na Onyenwe anyị ga-ekwuchitere ha ọnụ ha ma bibiekwa ndị na-emegide ha.

Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.

24 Gị na onye na-ewe oke iwe abụla enyi, gị na onye na-ewe iwe ọsịịsọ emekọkwala ihe,

Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,

25 ma ọ bụghị ya, i nwere ike ịmụta ndụ ha, si otu a tinye ndụ gị na nsogbu.

på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.

26 Abụla onye otu nʼime ndị na-anara ndị mmadụ akaebe maọbụ kwee nkwa ikwu ụgwọ onye ọzọ ji.

Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.

27 Nʼihi na ọ bụrụ na i nweghị ego ị ga-eji kwụọ ụgwọ ahụ, a ga-anapụ gị ọ bụladị ihe ndina gị.

Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?

28 Ehigharịla oke ala e tinyere site na mgbe ochie. Nke ndị nna ochie gị ha hiwere.

Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.

29 Ị hụrụ mmadụ ahụ nke nwere ǹka nʼịrụ ọrụ ya nke ọma? Ọ ga-eguzo nʼihu ndị eze, ọ gaghị eguzo nʼihu ndị a na-amaghị aha ha.

Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män. Se Port i Ordförkl.