Ilu 14
1 Nwanyị maara ihe na-ewu ụlọ ya, ma nwanyị nzuzu na-eji aka ya akwada ụlọ ya.
Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2 Ime ihe ziri ezi bụ ịtụ egwu Onyenwe anyị; ma ndị na-ejehie nʼụzọ ha na-akpọ ya asị.
Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3 Ọnụ onye nzuzu na-ekwupụta okwu mpako, ma egbugbere ọnụ onye maara ihe na-echebe ha.
I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Mgbe ehi na-adịghị, ụlọ ebe a na-azụ anụ na-adị ọcha, ma site nʼike ehi ihe omume nke ubi na-ejupụta nʼụlọ.
Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5 Onye akaebe eziokwu adịghị aghọgbu mmadụ, ma onye akaebe ụgha na-agha ụgha mgbe ọbụla.
Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6 Onye na-akwa emo na-achọ amamihe ma ọ dịghị achọta ya; ma ihe ọmụma na-abịara onye nwere nghọta ọsịịsọ.
Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7 Si nʼebe onye nzuzu wezuga onwe gị, nʼihi na ị gaghị achọta ihe ọmụma nʼọnụ ya.
Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8 Amamihe nke onye nwere uche bụ ihe na-eme ka ọ mata ebe ọ na-aga, ma enweghị uche nke ndị nzuzu bụ aghụghọ.
Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9 Ndị nzuzu na-eji okwu idozi ihe mmehie mebiri akwa emo; ma obi ebere ka a na-achọta nʼetiti ndị omume ha ziri ezi.
De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10 Ọ bụ naanị onye ihe na-eme maara ụfụ ya, ọ dịghị onye ọzọ ga-eso keta ọṅụ ya.
Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11 A ga-ala ụlọ onye ajọ omume nʼiyi, ma ụlọ ikwu onye omume ya ziri ezi ga-awasa ka igu.
De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12 Ọ dị ụzọ nke ziri ezi nʼanya mmadụ, ma nʼikpeazụ ọ na-eduba nʼọnwụ.
Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13 Ọ bụladị nʼime ọchị obi mgbu na-adị, ma ọṅụ nwere ike kwụsị nʼiru ụjụ.
Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14 Ndị na-ekwesighị ntụkwasị obi aghaghị inweta ụgwọ ọrụ ha, ma ezi mmadụ ga-enwetakwa ụgwọ ọrụ ya.
Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
15 Onye na-enweghị uche na-ekwenye ihe niile a gwara ya; ma onye nwere uche na-atule mara ebe ọ na-eje.
Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
16 Onye mara ihe na-atụ egwu Onyenwe anyị na-ewezugakwa onwe ya nʼihe ọjọọ, ma onye nzuzu na-ewebiga iwe oke ma na-eche na ọ ka bụ onye kwesiri ntụkwasị obi.
Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
17 Onye iwe ọkụ na-eme ihe nzuzu, ma onye na-echepụta nzube ọjọọ ka a na-akpọ asị.
Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
18 Ndị na-enweghị uche na-enweta ụgwọ ọrụ nke uche gbagọrọ agbagọ, ma onye nwere uche na-enweta ihe ọmụma.
De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
19 Ndị ọjọọ ga-akpọ isiala nʼihu ndị ezi mmadụ, ndị ajọ omume ga-ada nʼọnụ ụzọ ama ndị ezi omume.
De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 Ọ bụladị ndị agbataobi onye ogbenye na-akpọ ya asị, ma ọgaranya na-enwe ọtụtụ ndị enyi.
Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
21 Onye na-eleda onye agbataobi ya anya na-emehie, ma onye na-emere ndị ogbenye ebere ka ihe ga-agara nke ọma.
Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 Ndị na-ezube ihe ọjọọ, ha ọ naghị akpafu? Ma ndị na-ezube ihe ọma na-achọta ịhụnanya na ikwesi ntụkwasị obi.
De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
23 Ịrụsị ọrụ ike na-eweta uru; ma oke okwu na-eweta ụkpa.
Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
24 Okpueze nke ndị maara ihe bụ akụnụba ha, ma enweghị uche nke ndị nzuzu na-emepụta naanị ihe na-abaghị uru.
De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
25 Onye na-agba akaebe eziokwu na-anapụta ndụ mmadụ, ma onye akaebe ụgha bụ onye aghụghọ.
Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
26 Onye ọbụla na-atụ egwu Onyenwe anyị nwere ebe mgbaba; nye ụmụ ya ọ ga-abụkwa ebe ize ndụ.
Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
27 Ịtụ egwu Onyenwe anyị bụ isi iyi nke ndụ; nke na-eme ka mmadụ ghara ịma nʼọnya ọnwụ.
I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
28 Otuto onye eze na-enwe dabeere nʼọnụọgụgụ ndị ọ na-achị, e wezuga ndị ọ na-achị, eze enweghị ugwu ọbụla.
Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
29 Onye na-enwe ndidi nwere ọtụtụ nghọta, ma onye obi ọkụ na-egosi enweghị uche ya.
Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
30 Ndụ dị jụụ na-eme ka ụbọchị mmadụ dị ogologo; ekworo na-eme ka o ree ure.
Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
31 Onye ọbụla na-emegbu onye ogbenye na-elelị Chineke kere ha anya, ma onye na-emere onye ogbenye ebere na-asọpụrụ Chineke.
Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
32 Ọ bụladị nʼọnwụ onye ezi omume nwere ebe mgbaba nʼime Chineke, ma ndị ajọ omume na-ala nʼiyi, mgbe mbibi bịara.
Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
33 Nʼobi onye nwere nghọta ka amamihe na-anọgide, ma ọ bụladị nʼetiti ndị nzuzu ọ na-eme ka amara ya.
I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
34 Ezi omume na-ewuli mba elu, ma mmehie bụ ihe ihere nye ndị ọbụla.
Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
35 Eze na-aṅụrị ọṅụ nʼihi odibo maara ihe; ma odibo na-eweta ihere na-akpali oke iwe ya.
En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
