< Jeremaya 31 >

1 “Nʼoge ahụ,” otu a ka Onyenwe anyị kwupụtara ya, sị, “Aga m abụ Chineke nke agbụrụ Izrel niile. Ha ga-abụkwa ndị m.”
« En ce temps-là, dit Yahvé, je serai le Dieu de toutes les familles d'Israël, et elles seront mon peuple. »
2 Otu a ka Onyenwe anyị kwuru, “Ndị ahụ gbanarịrị mma agha ga-ahụta ihuọma nʼọzara. Aga m abịa iwetara Izrel izuike.”
Yahvé dit: « Le peuple qui a survécu à l'épée a trouvé grâce dans le désert, même Israël, quand je suis allé le faire reposer. »
3 Onyenwe anyị mere ka anyị hụ ya anya site nʼebe dị anya, na-asị, “Ọ bụ ịhụnanya nke na-adịgide ruo mgbe ebighị ebi ka m ji hụ gị nʼanya; Ọ bụ ebere nke na-adịghị agbanwe ka m ji dọta unu nso.
Yahvé m'est apparu autrefois, en disant, « Oui, je t'ai aimé d'un amour éternel. C'est pourquoi je t'ai attiré avec une grande bonté.
4 Aga m ewulikwa gị elu ọzọ, e, aga m eme ka ị bụrụ ihe e wugharịrị ọzọ, gị Izrel bụ nwaagbọghọ na-amaghị nwoke. Mgbe ahụ, ị ga-eji ihe iti egwu gị pụọ soro ndị ọṅụ juru obi tee egwu.
Je te reconstruirai, et tu seras bâtie, ô vierge d'Israël. Vous serez à nouveau parés de vos tambourins, et sortira dans les danses de ceux qui s'amusent.
5 Mgbe ahụ, ị ga-akụkwa ubi vaịnị a gbara ogige nʼelu ugwu Sameria. Ndị ọrụ ubi kụrụ ya ga-erikwa mkpụrụ si na ya.
Tu planteras de nouveau des vignes sur les montagnes de Samarie. Les planteurs vont planter, et profitera de ses fruits.
6 Ụbọchị ahụ ga-adị mgbe ndị nche ga-anọ nʼelu ugwu nta niile nke Ifrem tikuo ndị niile sị ha, ‘Bịanụ ka anyị jeruo Zayọn, ka anyị jee nʼihu Onyenwe anyị Chineke anyị.’”
Car il y aura un jour où les sentinelles des collines d'Ephraïm crieront, « Lève-toi! Montons à Sion vers Yahvé notre Dieu. »
7 Ihe ndị a ka Onyenwe anyị kwuru, “Tienụ mkpu ọṅụ nʼihi Jekọb, tienụ mkpu ọṅụ nʼihi onye ahụ kachasị mba niile nʼịdị ukwuu. Meenụ ka a nụrụ ya, toonu ma na-asịkwanụ, ‘Onyenwe anyị, biko, zọpụta ndị gị, bụ ndị Izrel fọdụrụ.’
Car Yahvé dit, « Chantez avec allégresse pour Jacob, et crie pour le chef des nations. Publier, louer, et dire, « Yahvé, sauve ton peuple, le reste d'Israël!
8 Lee, aga m esite nʼala ahụ dị nʼugwu kpọta ha; aga m eme ka e si na nsọtụ niile nke ụwa chịkọtaa ha. Nʼetiti ha ka a ga-ahụ ndị kpuru ìsì na ndị ngwụrọ, na ndị inyom dị ime, na ndị inyom ime na-eme. Ndị ga-alọta ga-adị nnọọ ukwuu!
Voici, je vais les faire venir du pays du nord, et les rassembler des extrémités de la terre, avec les aveugles et les boiteux, la femme enceinte et celle qui accouche ensemble. Ils reviendront comme une grande entreprise.
9 Ha ga na-akwa akwa mgbe ha na-alọta, ha ga-anọkwa nʼekpere mgbe m ga-edulata ha. Aga m edu ha site nʼakụkụ iyi, nʼala dị larịị, ebe ha na-agaghị akpọbi ụkwụ ha, nʼihi na aghọọlara m Izrel nna, Ifrem bụkwa ọkpara m.
Ils viendront en pleurant. Je les conduirai avec des pétitions. Je les ferai marcher sur des rivières d'eau, dans un chemin droit où ils ne trébucheront pas; car je suis un père pour Israël. Ephraïm est mon premier né.
10 “Nụrụnụ okwu Onyenwe anyị, unu mba niile; kwusaanụ ya nʼebe dị anya nke ala ahụ dị nʼakụkụ osimiri niile. Onye ahụ chụsara Izrel ga-achịkọtakwa ha. Ọ ga-elekọtakwa igwe ewu na atụrụ ya dịka onye ọzụzụ atụrụ.
« Écoutez la parole de Yahvé, vous, les nations, et le déclarer dans les îles lointaines. Dis, Celui qui a dispersé Israël le rassemblera, et garde-le, comme un berger garde son troupeau.
11 Nʼihi na Onyenwe anyị ga-agbapụta Jekọb, ọ ga-anapụtakwa ha site nʼaka ndị ka ha ike.
Car Yahvé a racheté Jacob, et l'a racheté de la main de celui qui était plus fort que lui.
12 Ha ga-abịa nọọ nʼugwu Zayọn tie mkpu ọṅụ, ha ga-aṅụrị ọṅụ nʼihi ịdị ukwu nke ezi ihe Onyenwe anyị nyere ha, dịka ọka, na mmanya ọhụrụ, na mmanụ, na ụmụ igwe ewu na atụrụ, na ọtụtụ ehi. Ha ga-adị ka ubi a na-agba mmiri mgbe niile; ha agaghị erukwa ụjụ ọzọ.
Ils viendront et chanteront sur les hauteurs de Sion, et s'écoulera vers la bonté de Yahvé, au grain, au vin nouveau, à l'huile, ainsi qu'aux jeunes du troupeau et du bétail. Leur âme sera comme un jardin arrosé. Ils n'auront plus de chagrin du tout.
13 Mgbe ahụ, obi ga-atọ ụmụ agbọghọ ụtọ, ha ga-etekwa egwu ọṅụ, ụmụ okorobịa na ndị agadi ga-aṅụrịkwa ọṅụ. Aga m eme ka iru ụjụ ha ghọọrọ ha obi ụtọ, aga m enyekwa ha nkasiobi na ọṅụ nʼọnọdụ mwute.
Alors la vierge se réjouira dans la danse, les jeunes hommes et les vieux ensemble; car je transformerai leur deuil en joie, et les consolera, et les fera se réjouir de leur tristesse.
14 Aga m emekwa ka afọ jubiga ndị nchụaja oke nʼihi ịdị ukwuu nke onyinye ha ga-enweta, afọ ezi ihe m ga-ejukwa ndị m,” otu a ka Onyenwe anyị kwubiri.
Je rassasierai de graisse l'âme des prêtres, et mon peuple sera satisfait de ma bonté, dit Yahvé.
15 Ihe ndị a bụ ihe Onyenwe anyị kwuru, “A nụrụ otu olu na Rema, iru ụjụ na oke ịkwa akwa. Rechel na-akwa akwa nʼihi ụmụ ya, o kwekwaghị ịnabata nkasiobi a na-akasị ya, nʼihi na ụmụ ya adịghịkwa.”
Yahvé dit: « Une voix se fait entendre à Rama, des lamentations et des pleurs amers, Rachel pleurant ses enfants. Elle refuse d'être réconfortée pour ses enfants, car ils ne sont plus. »
16 Ma otu a ka Onyenwe anyị kwuru, “Jide olu gị aka, ka ọ ghara ịkwa akwa, jidekwa anya gị abụọ, ka ha ghara ịgba anya mmiri, nʼihi na a ga-akwụ gị ụgwọ ọrụ nʼihi ọrụ gị.” Otu a ka Onyenwe anyị kwupụtara. “Ha ga-esite nʼala ndị iro ha lọtakwa.
Yahvé dit: « Empêchez votre voix de pleurer, et vos yeux des larmes, car ton travail sera récompensé, dit Yahvé. « Ils reviendront du pays de l'ennemi.
17 Nʼihi ya, olileanya dịkwara ọdịnʼihu gị.” Otu a ka Onyenwe anyị kwubiri. “Ụmụ gị ga-alọtakwa nʼala nke aka ha.
Il y a de l'espoir pour ta fin, dit Yahvé. « Vos enfants reviendront sur leur propre territoire.
18 “Anụla m nnọọ ịsụ ude Ifrem, na okwu o kwuru sị, ‘Ị dọọla m aka na ntị dịka nwa ehi nke na-eme isiike. Lee, amụtala m ihe ị chọrọ ka m mụta site nʼịdọ aka na ntị gị. Ya mere, kpọlata m, ka m nwee ike lọtakwa, nʼihi na ị bụ Onyenwe anyị na Chineke m.
« J'ai certainement entendu Ephraïm se lamenter ainsi, Vous m'avez châtié, et j'ai été châtié, comme un veau non dressé. Retournez-moi, et je serai retourné, car tu es Yahvé mon Dieu.
19 Mgbe m kpafuru, echegharịrị m. Mgbe m ghọtakwara, e tiri m aka nʼobi m, ihere mere m, ọ wutekwara m nʼihi nʼọnọdụ ihe ihere nʼihi ụdị ndụ m biri nʼokorobịa m.’
Sûrement, après cela, j'ai été transformé. Je me suis repenti. Après cela, j'ai reçu des instructions. Je me suis frappé la cuisse. J'étais honteux, oui, même confus, parce que j'ai porté l'opprobre de ma jeunesse.
20 Ifrem, ọ bụghị nwa m nwoke, onye ihe ya na-atọ m ụtọ? Ọ bụ ezie na m na-ekwu okwu megide ya, ma anọkwa m na-echeta ya. Nʼihi ya, ihe banyere ya na-agụsị obi m agụụ ike. Ana m enwekwa obi ebere nʼebe ọ nọ.” Otu a ka Onyenwe anyị kwupụtara.
Ephraïm est-il mon fils chéri? C'est un enfant adorable? Car aussi souvent que je parle contre lui, Je me souviens encore très bien de lui. C'est pourquoi mon cœur se languit de lui. J'aurai pitié de lui, dit Yahvé.
21 “Manyenụ ogidi ịhụba ụzọ ama, manyekwanụ osisi ịhụba ụzọ ama. Lezienụ anya mụta aha okporoụzọ niile, bụ okporoụzọ unu ga-eso. Lọta, gị Izrel, bụ nwaagbọghọ na-amaghị nwoke, laghachi nʼobodo gị ndị a.
« Installez des panneaux de signalisation. Créez des repères. Placez votre cœur vers l'autoroute, même le chemin par lequel tu es passé. Retourne-toi, vierge d'Israël. Tournez-vous encore vers ces villes.
22 Ruo ole mgbe ka ị ga-anọ na-awagharị, gị nwaagbọghọ na-ekwesighị ntụkwasị obi Izrel? Nʼihi na Onyenwe anyị na-aga ime ihe ọhụrụ nʼụwa; nwanyị ga-anọ nwoke gburugburu.”
Combien de temps allez-vous aller ici et là, tu es une fille qui revient sur ses pas? Car Yahvé a créé une chose nouvelle sur la terre: une femme englobera un homme. »
23 Ihe ndị a ka Onyenwe anyị, Onye pụrụ ime ihe niile, bụ Chineke Izrel, kwuru, “Mgbe m si na mba ọzọ kpọghachi ha, ndị ga-ebi nʼala Juda na nʼime obodo ya niile ga-ekwu okwu ndị a ọzọ sị: ‘Onyenwe anyị gọzie gị, gị ebe obibi dị nsọ, gị ugwu dị nsọ.’
Yahvé des armées, le Dieu d'Israël, dit: « Ils tiendront encore ce discours dans le pays de Juda et dans ses villes, quand je les renverrai de leur captivité: « Que Yahvé te bénisse, demeure de justice, montagne de sainteté ».
24 Ndị mmadụ ga-ebikọta ọnụ na Juda na nʼobodo niile dị nʼime ya, ma ndị na-arụ ọrụ ubi, ma ndị na-elekọta igwe ewu na atụrụ ha.
Juda et toutes ses villes y habiteront ensemble, les cultivateurs et ceux qui conduisent des troupeaux.
25 Aga m enwoghakwa ike ndị na-ada mba, meekwa ka afọ ju ndị ike gwụrụ.”
Car j'ai rassasié l'âme fatiguée, et j'ai rassasié toute âme affligée. »
26 Nʼoge a, esi m nʼụra teta, lee anya gburugburu m. Ụra m rahụrụ tọrọ m ụtọ nke ukwuu.
Sur ce, je me suis réveillé et j'ai vu, et mon sommeil m'a été doux.
27 Otu a ka Onyenwe anyị kwupụtara, “Lee, ụbọchị ndị ahụ na-abịa, mgbe m ga-akụ ụmụ mmadụ na ụmụ anụmanụ nʼụlọ Izrel na nʼụlọ Juda.
« Voici, les jours viennent, dit Yahvé, où je vais ensemencer la maison d'Israël et la maison de Juda avec la semence de l'homme et avec la semence de l'animal.
28 Ọ ga-erukwa na dịka m legidere ha anya maka ihopu ha, ikwada ha, itikpọ ha, laa ha nʼiyi, ma mee ka ihe ọjọọ bịakwasịrị ha, otu a ka m ga-esikwa lezie ha anya iwuzi ha na ịkụ ha dị ka mkpụrụ.” Ọ bụ otu a ka Onyenwe anyị kwubiri.
De même que j'ai veillé sur eux pour arracher, abattre, renverser, détruire et humilier, de même je veillerai sur eux pour bâtir et planter, dit l'Éternel.
29 “Nʼụbọchị ndị ahụ, ndị mmadụ agaghị asịkwa, “‘Nna anyị ha arachaala mkpụrụ osisi na-achaghị acha, ma lee, eze ụmụ ha na-ejiji ejiji.’
« En ces jours-là, ils ne diront plus rien, "'Les pères ont mangé des raisins aigres, et les enfants ont les dents serrées.
30 Kama onye ọbụla ga-anwụ nʼihi mmehie nke aka ya; onye rachara mkpụrụ osisi na-achaghị acha ka eze ya ga-ejiji.
Mais chacun mourra pour sa propre iniquité. Tout homme qui aura mangé les raisins aigres aura les dents serrées.
31 “Lee, oge na-abịa,” ka Onyenwe anyị kwupụtara, “mgbe m ga-eme ka ọgbụgba ndụ ọhụrụ dịrị nʼetiti mụ na ụlọ Izrel, nakwa ụlọ Juda.
« Voici, les jours viennent, dit Yahvé, où je ferai une nouvelle alliance avec la maison d'Israël et la maison de Juda,
32 Ọ bụghị ụdị ọgbụgba ndụ ahụ mụ na nna nna ha gbara, mgbe ahụ m jidere ha nʼaka site nʼala Ijipt dupụta ha, nʼihi na ha mebie ọgbụgba ndụ m, ọ bụ ezie na mụ onwe m bụ di nye ha,” Otu a ka Onyenwe anyị kwupụtara.
non pas selon l'alliance que j'ai faite avec leurs pères, le jour où je les ai pris par la main pour les faire sortir du pays d'Égypte, et qu'ils ont rompue, bien que je fusse leur mari », dit Yahvé.
33 “Ma nke a bụ ọgbụgba ndụ mụ na ụlọ Izrel ga-agba mgbe oge ndị ahụ gasịrị,” ka Onyenwe anyị kwupụtara. “Aga m etinye iwu m nʼime obi ha, aga m edekwasịkwa ha nʼuche ha. Aga m abụ Chineke ha, ha onwe ha ga-abụkwa ndị m.
« Mais voici l'alliance que je conclurai avec la maison d'Israël après ces jours-là », dit Yahvé: « Je mettrai ma loi dans leurs entrailles », et je l'écrirai dans leur cœur. Je serai leur Dieu, et ils seront mon peuple.
34 Ọ dịghị onye ọbụla nʼetiti ha ga-akụziri onye agbataobi ya ihe, maọbụ otu onye asị ibe ya, ‘Mara Onyenwe anyị,’ nʼihi na ha niile ga-ama onye m bụ, site nʼonye dịkarịsịrị nta ruo nʼonye dịkarịsịrị ukwuu nʼetiti ha.” Otu a ka Onyenwe anyị kwubiri ya. “Nʼihi na aga m agbaghara ajọ omume ha, agaghị m echetakwa mmehie ha niile ọzọ.”
Ils n'enseigneront plus chacun à son prochain, et que chacun enseigne à son frère en disant: « Connais Yahvé ». car ils me connaîtront tous, du plus petit au plus grand, dit Yahvé, « car je pardonnerai leur iniquité, et je ne me souviendrai plus de leur péché. »
35 Ihe ndị a ka Onyenwe anyị kwuru, bụ onye ahụ họpụtara anyanwụ mee ka ọ na-enye ihe nʼehihie, onye ahụ nyere ọnwa na kpakpando iwu ka ha na-enye ihe nʼanyasị, onye na-akpali oke osimiri, na-eme ka ebiliri mmiri na-ebigbọ. Aha ya bụ Onyenwe anyị, Onye pụrụ ime ihe niile.
Yahvé, qui donne le soleil pour éclairer le jour, et les ordonnances de la lune et des étoiles pour éclairer la nuit, qui remue la mer, pour que ses vagues rugissent... Yahvé des Armées est son nom, dit:
36 Otu a ka Onyenwe anyị kwupụtara, “Ọ bụ naanị ma ụkpụrụ ndị a ọ pụrụ nʼihu m, ghara ịdịkwa, ka a ga-eme ka ụmụ ụmụ Izrel ghara ịdị, ka ha ghara ịbụkwa mba nʼihu m ọzọ.”
« Si ces ordonnances disparaissent de devant moi, dit Yahvé, « alors la descendance d'Israël cessera aussi d'être une nation devant moi pour toujours. »
37 Ihe ndị a ka Onyenwe anyị kwuru, “Ọ bụ naanị mgbe e nwere ike ịtụ ma chọpụta ịsa mbara nke mbara eluigwe, na ịdị omimi nke ntọala ụwa, ka m ga-ajụ ụmụ ụmụ niile nke Izrel, nʼihi ihe niile ha mere.” Otu a ka Onyenwe anyị kwubiri.
Yahvé dit: « Si le ciel en haut peut être mesuré, et les fondations de la terre fouillées en dessous, alors je rejetterai aussi toute la descendance d'Israël pour tout ce qu'elle a fait, dit Yahvé.
38 “Ụbọchị ndị ahụ na-abịa, Otu a ka Onyenwe anyị kwubiri, mgbe a ga-ewugharị obodo a nye m, site nʼụlọ elu Hananel ruo nʼọnụ ụzọ ama Akụkụ.
« Voici, les jours viennent, dit l'Éternel, où la ville sera bâtie à l'Éternel depuis la tour de Hananel jusqu'à la porte de l'angle.
39 Ịdị ogologo nke eriri ọtụtụ a ga-eji tụọ ya ga-adị ka site nʼihu ọnụ ụzọ ama ahụ ruo nʼugwu Gareb, gaakwa ruo Goa.
La ligne de mesure s'étendra plus loin, en ligne droite, jusqu'à la colline de Gareb, et tournera vers Goah.
40 Ndagwurugwu ahụ niile ebe a tụnyere ozu ndị mmadụ, na ebe e kpofuru ntụ, na mgbada ugwu ahụ niile ebe e doziri edozi maka ịkụ ihe, ruo na ndagwurugwu iyi Kidrọn nke dị nʼakụkụ ọnụ ụzọ ama ịnyịnya, ga-aghọkwa ebe dị nsọ nye Onyenwe anyị. A gaghị ehopukwa obodo ahụ ọzọ, maọbụ tikpọọ ya.”
Toute la vallée des cadavres et des cendres, et tous les champs jusqu'au torrent de Cédron, jusqu'à l'angle de la porte des chevaux vers l'est, seront consacrés à l'Éternel. On ne l'arrachera plus et on ne la renversera plus à jamais. »

< Jeremaya 31 >