< Sálmarnir 75 >
1 Þökk sé þér Drottinn! Máttarverk þín staðfesta umhyggju þína.
För sångmästaren; »Fördärva icke»; en psalm, en sång av Asaf.
2 „Já, “svarar Drottinn, „og þegar stundin er komin mun ég refsa öllum illgjörðamönnum!
Vi tacka dig, o Gud, vi tacka dig. Ditt namn är oss nära; man förtäljer dina under.
3 Þótt jörðin nötri og íbúar hennar skjálfi af ótta, eru undirstöður hennar traustar, enda verk handa minna!“
»Om jag än bidar min tid, så dömer jag dock rätt.
4 Ég sagði hinum hrokafullu að láta af drambi sínu og illmennunum að hætta sínum ögrandi augnagotum,
Om än jorden är i upplösning med alla som bo därpå, så håller dock jag dess pelare stadiga.» (Sela)
5 að láta af þrjósku og hroka.
Jag säger till de övermodiga: »Varen icke övermodiga», och till de ogudaktiga: »Upphöjen ej hornet.»
6 Velgengni og völd getur enginn þakkað sér sjálfum,
Ja, upphöjen icke så högt edert horn, talen ej så hårdnackat vad fräckt är.
7 allt eru það gjafir frá Guði. Hann upphefur einn, en niðurlægir annan.
Ty icke från öster eller väster, ej heller från bergsöknen kommer hjälpen;
8 Drottinn heldur á bikar fullum af freyðandi víni – það er dómurinn gegn illmennum heimsins. Þau skulu drekka hann í botn!
nej, Gud är den som dömer; den ene ödmjukar han, den andre upphöjer han.
9 En ég mun vegsama Guð um aldur og ævi.
Ty en kalk är i HERRENS hand, den skummar av vin och är full av tillblandad dryck, och han skänker i därav; sannerligen, alla ogudaktiga på jorden måste dricka dess drägg i botten.
10 Styrkur hinna óguðlegu verður að engu, en réttlátir skulu ríkja með reisn.
Men jag skall förkunna det evinnerligen, jag skall lovsjunga Jakobs Gud. Och de ogudaktigas alla horn skall jag få hugga av; men den rättfärdiges horn skola varda upphöjda.