Zsoltárok 46

1 Az éneklőmesternek, a Kóráh fiainak éneke, a halamothra. Isten a mi oltalmunk és erősségünk! igen bizonyos segítség a nyomorúságban.

För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång. Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.

2 Azért nem félünk, ha elváltoznék is a föld, ha hegyek omlanának is a tenger közepébe:

Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet;

3 Zúghatnak, tajtékozhatnak hullámai; hegyek rendülhetnek meg háborgásától. (Szela)

om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror. (Sela)

4 Forrásainak árja megörvendezteti Isten városát, a Felségesnek szent hajlékait.

En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning.

5 Az Isten ő közepette van, nem rendül meg; megsegíti Isten virradatkor.

Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.

6 Nemzetek zajongnak, országok mozognak; kiereszti hangját, megszeppen a föld.

Hedningarna larma, riken vackla; han låter höra sin röst, då försmälter jorden.

7 A Seregek Ura velünk van, Jákób Istene a mi várunk. (Szela)

HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)

8 Jőjjetek, lássátok az Úr tetteit, a ki pusztaságokat szerez a földön;

Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.

9 Hadakat némít el a föld széléig; ívet tör, kopját ront, hadi szekereket éget el tűzben.

Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.

10 Csendesedjetek és ismerjétek el, hogy én vagyok az Isten! Felmagasztaltatom a nemzetek közt, felmagasztaltatom a földön.

"Bliven stilla och besinnen att jag är Gud; hög varder jag bland hedningarna, hög på jorden."

11 A Seregek Ura velünk van, Jákób Istene a mi várunk! (Szela)

HERREN Sebaot är men oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)