< Jób 22 >
1 Felele pedig a Témánból való Elifáz, és monda:
Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 Az Istennek használ-é az ember? Sőt önmagának használ az okos!
Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
3 Gyönyörűségére van-é az a Mindenhatónak, ha te igaz vagy; avagy nyereség-é, hogy feddhetetlenül jársz?
Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
4 A te isteni félelmedért fedd-é téged, és azért perel-é veled?
Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
5 Avagy nem sok-é a te gonoszságod, és nem véghetetlen-é a te hamisságod?
Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
6 Hiszen zálogot vettél a te atyádfiától méltatlanul, és a szegényeket mezítelenekké tetted.
Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
7 Az eltikkadtnak vizet sem adtál inni, és az éhezőtől megtagadtad a kenyeret.
Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
8 A ki hatalmas volt, azé vala az ország, és a ki nagytekintélyű volt, az lakik vala rajta.
För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
9 Az özvegyeket üres kézzel bocsátottad el, és az árváknak karjai eltörettek.
men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
10 Azért vett körül téged a veszedelem, és rettegtet téged hirtelen való rettegés;
Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
11 Avagy a setétség, hogy ne láthass, és a vizek árja, a mely elborít!
ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
12 Hát nem olyan magas-é Isten, mint az egek? És lásd, a csillagok is ott fent mily igen magasak!
I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
13 És mégis azt mondod: Mit tud az Isten; megítélheti-é, a mi a homály mögött van?
därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
14 Sűrű felhők leplezik el őt és nem lát, és az ég körületén jár.
Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
15 Az ősvilág ösvényét követed-é, a melyen az álnok emberek jártak;
Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
16 A kik időnap előtt ragadtattak el, és alapjokat elmosta a víz?!
de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
17 A kik azt mondják vala Istennek: Távozzál el tőlünk! És mit cselekedék velök a Mindenható?
de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
18 Ő pedig megtöltötte házaikat jóval. De az istentelenek tanácsa távol legyen tőlem.
Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
19 Látják ezt az igazak és örülnek rajta, az ártatlan pedig csúfolja őket:
De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
20 Valósággal kigyomláltatott a mi ellenségünk, és az ő maradékjokat tűz emészti meg!
»Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
21 Bízd csak azért magadat ő reá és légy békességben: ezekből jó származik reád.
Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
22 Végy csak oktatást az ő szájából, és vésd szívedbe az ő beszédeit!
Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
23 Ha megtérsz a Mindenhatóhoz, megépíttetel, és az álnokságot távol űzöd a te sátorodtól.
Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
24 Vesd a porba a nemes érczet, és a patakok kavicsába az ofiri aranyat:
Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
25 És akkor a Mindenható lesz a te nemes érczed és a te ragyogó ezüstöd.
så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
26 Bizony akkor a Mindenhatóban gyönyörködöl, és a te arczodat Istenhez emeled.
Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
27 Hozzá könyörögsz és meghallgat téged, és lefizeted fogadásaidat.
När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
28 Mihelyt valamit elgondolsz, sikerül az néked, és a te utaidon világosság fénylik.
Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
29 Hogyha megaláznak, felmagasztalásnak mondod azt, és ő az alázatost megtartja.
Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
30 Megszabadítja a nem ártatlant is, és pedig a te kezeidnek tisztaságáért szabadul meg az.
Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.