< 2 Korintusi 7 >

1 Mivelhogy azért ilyen ígéreteink vannak, szeretteim, tisztítsuk meg magunkat minden testi és lelki tisztátalanságtól, Isten félelmében vivén véghez a mi megszentelésünket.
Toronoo susue nggara e! Huu Lamatuaꞌ helu-fuli basa dalaꞌ ia ra fee neu nggita, naeni de ata musi tao tameu rala tara ma masodꞌa tara. Afi hela manggenggeoꞌ mbei boe, leo sia ao tara. Huu hita nau dadꞌi meuꞌ parsen natun esa fee neu Lamatuaꞌ, fo tatudꞌu tae, hita tamatau ma fee hadꞌa-hormat neu E.
2 Fogadjatok be minket; senkit meg nem bántottunk, senkit meg nem rontottunk, senkit meg nem csaltunk.
Toronoo nggara, e! Fee hai kakaꞌeꞌ. Soi rala mara fo simbo hai no malole. Afiꞌ miꞌiteme rala mara. Huu dalahulun, leleꞌ hai sia hei taladꞌa mara, hai nda tao mita salaꞌ neu atahori esa sa boe. Hai nda kokoe mita atahori fo tao salaꞌ sa. Hai o nda laka-ese mita atahori fo sangga hahambuꞌ mia se sa.
3 Nem vádképen mondom; hisz előbb mondottam, hogy szívünkben vagytok, hogy együtt haljunk, együtt éljünk.
Au masud ngga, nda fua salaꞌ neu nggi sa. Te au ufadꞌe basa ena, ae hai sue nggi. De mae taꞌo bee o, itaꞌ hai mate do masodꞌaꞌ o, hai nenefutu-paꞌaꞌ mo nggi.
4 Nagy az én bizodalmam hozzátok, nagy az én dicsekvésem felőletek; telve vagyok vígasztalódással, felettébb való az én örömem minden mi nyomorúságunk mellett.
Ia naa au nda dudꞌuꞌa sa ena, huu umuhere neu nggi. Au o olaꞌ koao soꞌal hei. Hei o tao manggatee rala ngga boe. Dadꞌi itaꞌ mae hai hambu sususaꞌ mataꞌ-mataꞌ o, au rala ngga namahoꞌo nakandooꞌ a, huu hei.
5 Mert mikor Macedóniába jöttünk, sem volt semmi nyugodalma a mi testünknek, sőt mindenképen nyomorogtunk; kívül harcz, belől félelem.
Maꞌahulun leleꞌ hai ima sia profinsi Makedonia, hai bengge mitaꞌ mamate mara. Huu hai hambu sususaꞌ dii-onaꞌ na. Hai o mireresi mo atahori deaꞌ ra boe. Hai mimedꞌa nemetaus sia rala mara.
6 De az Isten, a megalázottak vígasztalója, minket is megvígasztalt Titus megjöttével.
Te Lamatualain, mana fee bebꞌeꞌi-baraꞌaiꞌ neu atahori mana mopo nemehena nara, ma mana namedꞌa baraat. Dadꞌi Ana tao manggatee hai rala mara leleꞌ Ana haitua Titus nema.
7 Sőt nem megjöttével csupán, hanem azzal a vígasztalással is, a melylyel ti vígasztaltátok meg, hírül hozván nékünk a ti kivánkozástokat, a ti kesergésteket, a ti hozzám való ragaszkodástokat; úgyhogy én mégjobban örvendeztem.
Titus neneman naa tao manggatee hai rala mara. Huu ana nafadꞌe nae, leleꞌ eni feꞌe sia naa, hei tao manggatee eni ralan. Rena taꞌo naa, naa tao manggatee hai rala mara. Ana o dui nae, hei hii mae mita au, ma hei fale rala mara tebꞌe huu hei nda ena-ai mana hohonggeꞌ a sa. Ana o dui soꞌal hei tao saa fo tulu-fali au. Naa de au rala ngga namahoꞌo.
8 Hát ha megszomorítottalak is titeket azzal a levéllel, nem bánom, noha bántam; mert látom, hogy az a levél, ha ideig-óráig is, megszomorított titeket.
Naa, au bubꞌuluꞌ ae, susura dalahulu ngga mana ena-ai nggi seli, memaꞌ tao nggi susa. Te au nda fale-rala ngga suraꞌ susura naa sa. (Tao-tao te leleꞌ naa, au fale rala ngga mbei, leleꞌ au bubꞌuluꞌ, susura ngga naa, tao nggi susa, mae losaꞌ a o.)
9 Most örülök, nem azért, hogy megszomorodtatok, hanem hogy megtérésre szomorodtatok meg. Mert Isten szerint szomorodtatok meg, hogy miattunk semmiben kárt ne valljatok.
Te aleꞌ ia, au rala ngga namahoꞌo. Au nda maꞌahee sa huu leleꞌ naa hei susa. Hokoꞌ! Au umuhoꞌo, huu leleꞌ naa, susura ngga kokoe nggi fo doaꞌ leo. Basa ma mitaa sala-kiluꞌ naa, ma lao hela tatao-nonoꞌi nda maloleꞌ naa sa, fo heoꞌ baliꞌ tungga Lamatuaꞌ dala masodꞌa ndoo-tetun. Te Lamatuaꞌ mana tao nggi fale rala mara taꞌo naa. No taꞌo naa, hai susuram tao nggi dadꞌi maloleꞌ.
10 Mert az Isten szerint való szomorúság üdvösségre való megbánhatatlan megtérést szerez; a világ szerint való szomorúság pedig halált szerez.
Huu mete ma hita fale rala tara tungga Lamatuaꞌ hihii-nanaun, na hita taloeꞌ tao dala deꞌulakaꞌ ra, fo heoꞌ baliꞌ tao dala ndoo-tetuꞌ ra. Naa mana mboꞌi nggita mia Lamatuaꞌ huku-dokin, naa fo hita o sudi boe fale rala tara takandooꞌ a. Te mete ma tae hita fale rala tara te siaꞌ a bafa tara, onaꞌ atahori raefafoꞌ ia biasa nara, dei fo hita tambalutu.
11 Mert ímé ez a ti Isten szerint való megszomorodástok milyen nagy buzgóságot keltett ti bennetek, sőt védekezést, sőt bosszankodást, sőt félelmet, sőt kívánkozást, sőt buzgóságot, sőt bosszúállást. Mindenképen bebizonyítottátok, hogy tiszták vagytok e dologban.
Hei dudꞌuꞌa sobꞌa! Leleꞌ hei baca au susura ngga, au bubꞌuluꞌ hei fale rala mara boe. Naa tungga Lamatuaꞌ hihii-nanaun. Huu naa tao nggi tao ues mitaꞌ mamate mara fo ena-ai mana hohonggeꞌ a. Hei bengge mo deꞌulakaꞌ naa. Hei o mimitau boe, afiꞌ losa ana tao nakandoo deꞌulakaꞌ naa. Hei hii mae mita au fai, ma mihehere fo taoꞌ a maloleꞌ. Hei o mihehere fo mae huku-doki atahori mana tao salaꞌ a. Huu hei tao ndoo-tetuꞌ taꞌo naa, naa de hei meuꞌ. No taꞌo naa, nda hambu esa fee salaꞌ neu nggi sa boe.
12 Ha tehát írtam is néktek, nem a sértő miatt, sem a sértett miatt; hanem hogy nyilvánvaló legyen nálatok a mi irántatok való buzgóságunk Isten előtt.
Dadꞌi au nda suraꞌ susura dalahulu ngga na, fee neu atahori mana tao deꞌulakaꞌ a sa. Au o nda suraꞌ fee neu atahori mana hambu deꞌulakaꞌ mia atahori naa deꞌulakan sa. Te au suraꞌ susura naa fee neu nggi, fo utudꞌu ae, hei dedꞌea-oꞌolam sia Lamatuaꞌ matan naa, tetebꞌes. Ma ama sue hai no tetebꞌes.
13 Annakokáért megvígasztalódtunk a ti vígasztalástokon; de sokkal inkább örültünk a Titus örömén, hogy az ő lelkét ti mindnyájan megnyugtattátok:
Basa ia ra, tao manggatee hai rala mara. Hei o tao manggatee Titus ralan boe, naa fo ralan o teer boe. Naa o tao hai rala mara boe maꞌahee.
14 Mert ha dicsekedtem valamit néki felőletek, nem maradtam szégyenben; de a mint ti néktek mindent igazán szólottam, azonképen a mi Titus előtt való dicsekvésünk is igazsággá lett.
Au soꞌu-soꞌuꞌ ita nggi sia Titus matan soꞌal hei tatao-nonoꞌi malole mara. Au o ufadꞌe e ae, hei nda tao miꞌimamaeꞌ mita au sa. Huu basa dalaꞌ fo hai dui mita neu hei, naa tebꞌe. Ma, basa dalaꞌ fo hai dui soꞌal hei neu Titus, naa o tebꞌe.
15 És ő még jobb szívvel van irántatok, visszaemlékezvén mindnyájatoknak engedelmességére, hogy félelemmel és rettegéssel fogadtátok őt.
Dadꞌi mete ma Titus nasanedꞌa hei tao tungga au parenda ngga, naa ana boe sue nggi. Ana o nasanedꞌa leleꞌ eni naa neti, ama simbo e no hadꞌa-hormat.
16 Örülök, hogy mindenképen bízhatom bennetek.
Au rala ngga namahoꞌo, huu au umuhere nggi sia basa dalaꞌ ra. De au nda duꞌa-duꞌaꞌ nggi sa ena.

< 2 Korintusi 7 >