Zsoltárok 80
1 A karmesternek. Liliomok szerint. Tanuság Ászáftól. Zsoltár. Izraél pásztora, figyelj, aki mint juhokat vezeted Józsefet, kérubok fölött trónoló, tündökölj fel!
För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.
2 Efraim, Benjamin és Menasse előtt serkentsd fel hatalmadat és jer segitségül nekünk!
Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.
3 Isten, állíts helyre minket, s világíttasd arczodat, hogy megsegíttessünk!
Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.
4 Örökkévaló, Isten, seregek ura, meddig füstöl haragod néped imádsága mellett?
Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
5 Adtál enniök könnyet kenyérül, itattad őket könnyekkel mércze számra.
HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?
6 Viszállyá tettél minket szomszédainknak, s ellenségeink gúnyolódnak.
Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.
7 Isten, seregek ura, állíts helyre minket s világíttasd arczodat, hogy megsegíttessünk!
Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.
8 Szőlőtőt szakítottál ki Egyiptomból, elűztél nemzeteket és azt elültetted.
Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
9 Helyet készítettél előtte, meggyökereztette gyökereit és megtöltötte az országot.
Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.
10 Hegyek boríttattak be árnyékától s ágai akár Isten czédrusai.
Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.
11 Tengerig eresztette indáit s a folyamig hajtásait.
Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;
12 Miért törted át kerítéseit úgy, hogy leszedik mind az útonjárók;
det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.
13 lerágja vadkan az erdőből, s mi a mezőn sürög, lelegeli?
Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?
14 Isten, seregek ura, fordulj, kérlek, tekints le az égből és lásd és gondolj rá erre a szőlőtőre,
Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.
15 s oltalmazd azt, amit jobbod ültetett, s a csemetét, melyet erőssé neveltél magadnak.
Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.
16 Meg van égetve tűztől, le van vagdalva; arczod dorgálásától vesszenek el!
Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.
17 Legyen kezed jobbodnak embere fölött, az emberfia fölött, kit erőssé neveltél magadnak.
Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.
18 S mi nem térünk el tőled, éltess minket, hogy nevedet szólítsuk.
Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.
19 Örökkévaló, Isten, seregek ura, állíts helyre minket, világíttasd arczodat, hogy megsegíttessünk!
Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn. HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
