Zsoltárok 57
1 A karmesternek. Ne ronts szerint. Dávidtól dal. Midőn Sául elől a barlangba szökött. Kegyelmezz nekem, Isten, kegyelmezz nekem, mert benned menedéket keresett a lelkem, és szárnyaid árnyékába menekülök, míg el nem vonul a veszedelem.
För sångmästaren; "Fördärva icke"; en sång av David, när han flydde för Saul och var i grottan. Var mig nådig, o Gud, var mig nådig; ty till dig tager min själ sin tillflykt. Ja, under dina vingars skugga vill jag taga min tillflykt, till dess att det onda är förbi.
2 Felkiáltok Istenhez, a legfelsőhöz, Istenhez, ki végez felőlem.
Jag ropar till Gud den Högste, till Gud, som fullbordar sitt verk för mig.
3 Lenyúl az égből és megsegít – káromolt a reám lihegő, Széla – küldi Isten az ő szeretetét és igazságát.
Han skall sända från himmelen och frälsa mig, när jag smädas av människor som stå mig efter livet. (Sela) Gud skall sända sin nåd och sin trofasthet.
4 Lelkem oroszlánok közt van, feküdnöm kell lángolók közt; emberfiak ők, kiknek fogai dárda és nyilak, és nyelvök éles kard.
Min själ är omgiven av lejon, jag måste ligga bland eldsprutare, bland människor vilkas tänder äro spjut och pilar, och vilkas tungor äro skarpa svärd.
5 Emelkedjél az egek fölé, Isten, az egész föld fölé dicsőségeddel!
Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.
6 Hálót készítottek lábaimnak, legörnyesztették lelkemet; vermet ástak előttem beléje estek. Széla.
De lägga ut nät för mina fötter, min själ böjes ned, de gräva för mig en grop, men de falla själva däri. (Sela)
7 Szilárd a szívem, oh Isten, szilárd a szívem, hadd énekelek, hadd zengek!
Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, mitt hjärta är frimodigt; jag vill sjunga och lova.
8 Ébredj, méltóságom; ébredj lant és hárfa! Hadd ébresztem a hajnalt!
Vakna upp, min ära; upp, psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.
9 Magasztallak téged népek közt, Uram, zengek neked a nemzetek közt.
Jag vill tacka dig bland folken, Herre; jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.
10 Mert nagy az egekig szereteted és a felhőkig igazságod.
Ty din nåd är stor allt upp till himmelen och din trofasthet allt upp till skyarna.
11 Emelkedjél az egek fölé, oh Isten; az egész föld fölé dicsőségeddel.
Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.
