< Jób 5 >

1 Kiálts csak, van-e, ki felel neked, s kihez fordulnál a szentek közül?
Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
2 Mert az oktalant megöli a bosszúság, s az együgyűre halált hoz a vakbuzgalom.
Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
3 Én láttam az oktalant meggyökeredzeni, és rögtön megátkoztam hajlékát.
Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
4 Távol esnek gyermekei a segítségtől, összezúzatnak a kapuban és nincs mentő.
Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
5 A kinek aratását megeszi az éhező, tövisek közül is elveszi, és áhítja vagyonukat a hurok.
Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
6 Mert nem a porból nő ki a baj, s nem a földből sarjad a szenvedés;
Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
7 hanem az ember szenvedésre született, a mint a villám fiai magasba repülnek.
nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
8 Azonban én Istenhez fordulnék, és az Istenhez intézném ügyemet.
Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
9 A ki nagyokat tesz, kikutathatatlanul, csodásokat, úgy hogy számuk sincsen.
åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
10 A ki esőt ad a földnek színére s vizet küld a térségek szinére,
åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
11 hogy az alacsonyokat magasra tegye, s a búsulók segítségre emelkednek.
när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
12 Megbontja a ravaszok gondolatait, s nem végeznek kezeik olyat, a mi valódiság.
Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
13 Megfogja a bölcseket ravaszságukban, s a ferdék tanácsa elhamarkodott;
han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
14 nappal sötétségre találnak, és mint éjjel tapogatóznak délben.
mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
15 Így megsegíti a kardtól, szájuktól, és az erősnek kezétől a szűkölködőt;
Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
16 s lett remény a szegény számára, és a jogtalanság elzárta száját.
Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
17 Íme boldog a halandó, kit Isten megfenyít, s a Mindenható oktatását meg ne vesd;
Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
18 mert ő fájdít és bekötöz, sebet üt és kezei gyógyítanak.
Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
19 Hat szorongatásban megment és hétben nem ér téged baj:
Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
20 Éhségben megváltott a haláltól s háborúban kard hatalmától;
I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
21 a nyelv ostora elől rejtve vagy s nem félsz pusztítástól, midőn jön;
När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
22 pusztításon s éhínségen nevetsz, s a föld vadjától nem kell félned,
Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
23 mert a mező köveivel van szövetséged s a mező vadja békére állott veled.
ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
24 Megtudod, hogy béke a te sátorod; vizsgálod hajlékodat és nincs vétked;
Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
25 tudod, hogy sok a magzatod és sarjaid akár a földnek füve.
Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
26 Erő teljében jutsz el sírhoz, a mint fölmén az asztag a maga idején.
I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
27 Íme, ez az, a mit kikutattunk, így van, hallgass rá és ismerd meg te!
Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.

< Jób 5 >