Jób 36
1 És folytatta Elíhú és mondta:
Vidare sade Elihu:
2 Várj reám egy kicsit, hadd közöljem veled, mert még van Isten mellett mondani valóm.
Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar.
3 Messzünnen hozom tudásomat és alkotómnak adok igazat.
Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt.
4 Mert valóban, szavaim nem hazugság, teljes tudású van szemben veled.
Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig.
5 Lám, Isten hatalmas, de kit sem vet meg, észerőre hatalmas.
Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.
6 Nem hagyja életben a gonoszt, s a szegényeknek jogát megadja.
Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt.
7 Nem vonja el az igaztól szemeit, sőt királyok mellé, a trónra ültette őket örökre, hogy kimagasodtak.
Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet.
8 S ha bilincsekkel vannak megkötve, ha megfogatnak a nyomorúság köteleivel:
Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror,
9 megmondja nekik cselekedetüket és bűntetteiket, hogy hősködtek;
så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;
10 megnyitja fülüket a feddésnek és azt mondja, hogy térjenek meg a jogtalanságtól.
han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet.
11 Ha hallgatnak rá és szolgálják őt, jólétben töltik el végig napjaikat és éveiket kellemetességben;
Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.
12 de ha nem hallgatnak reá, fegyver által tűnnek el s kimúlnak megismerés híján.
Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det.
13 S az istentelen szívűek haragot táplálnak, nem esedeznek, midőn megkötözte őket.
Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band,
14 Ifjúkorban kell elhalnia lelküknek és életüknek a ledérek között.
deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott.
15 Kiszabadítja a nyomorgót nyomorúsága által s a szorongatás által megnyitja fülüket.
Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra.
16 Kicsábít téged is a szükség szájából, tág térre, melynek helyén nincs szorongás, s a mi rászáll asztalodra, tele van zsiradékkal.
Så sökte han ock draga dig ur nödens gap, ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde; och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter.
17 De ha a gonosz ítéletével vagy tele, ítélet és törvény megragadnak téged.
Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom; ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast.
18 Bizony, ne csábítson el téged a harag tömérdekségével és a váltság bősége ne hajlítson el.
Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid, och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse.
19 Hát szorongás nélkül rendezze-e segítségedet s az erőszak minden megfeszítése nélkül?
Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?
20 Ne áhítsd az éjéjszakát, midőn népek tűnnek el helyükről.
Du må ej längta så ivrigt efter natten, den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats.
21 Őrizkedjél, ne fordulj jogtalanság felé, mert ezt inkább választottad a nyomorúságnál.
Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är; sådant behagar dig ju mer än att lida.
22 Lám, Isten felmagasztosul erejében; ki olyan oktató, mint ő!
Se, Gud är upphöjd genom sin kraft. Var finnes någon mästare som är honom lik?
23 Ki kéri számon tőle útját, s ki mondja: jogtalanságot műveltél!
Vem har föreskrivit honom hans väg, och vem kan säga: »Du gör vad orätt är?»
24 Gondolj rá, hogy magasztald művét, melyet szemléltek férfiak;
Tänk då på att upphöja hans gärningar, dem vilka människorna besjunga
25 mind az emberek néztek rá, a halandó messziről tekinti.
och som de alla skåda med lust, de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran.
26 Lám, Isten magasztos, nem ismerjük meg, éveinek száma ki nem kutatható.
Ja, Gud är för hög för vårt förstånd, hans år äro flera än någon kan utrannsaka.
27 Mert felvonja a víznek cseppjeit, hogy az ő köde számára tisztuljanak esővé,
Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;
28 melyet folyatnak a fellegek, csurgatnak a sok emberre.
skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.
29 Avagy értik-e a felhő terjedelmeit, sátrának robaját?
Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda?
30 Lám, magára terítette fényét s ráborította a tenger gyökereit,
Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri.
31 mert velök ítél népeket, eleséget ád busásan.
Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått.
32 Kezeire fényt borított s kirendelte azt a támadó ellen.
I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.
33 Hirdet róla az ő dörgése, a csorda is a keletkező viharról.
Budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg.
