תהילים 62

1 למנצח על ידותון מזמור לדוד אך אל אלהים דומיה נפשי ממנו ישועתי׃

För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.

2 אך הוא צורי וישועתי משגבי לא אמוט רבה׃

Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.

3 עד אנה תהותתו על איש תרצחו כלכם כקיר נטוי גדר הדחויה׃

Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.

4 אך משאתו יעצו להדיח ירצו כזב בפיו יברכו ובקרבם יקללו סלה׃

Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?

5 אך לאלהים דומי נפשי כי ממנו תקותי׃

De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. (Sela)

6 אך הוא צורי וישועתי משגבי לא אמוט׃

Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.

7 על אלהים ישעי וכבודי צור עזי מחסי באלהים׃

Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.

8 בטחו בו בכל עת עם שפכו לפניו לבבכם אלהים מחסה לנו סלה׃

Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.

9 אך הבל בני אדם כזב בני איש במאזנים לעלות המה מהבל יחד׃

Förtrösta på honom alltid, du folk; utgjuten för honom edra hjärtan. Gud är vår tillflykt. (Sela)

10 אל תבטחו בעשק ובגזל אל תהבלו חיל כי ינוב אל תשיתו לב׃

Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.

11 אחת דבר אלהים שתים זו שמעתי כי עז לאלהים׃

Förliten eder icke på orätt vinning, sätten icke ett fåfängligt hopp till rov: om ock eder rikedom växer, så akten icke därpå.

12 ולך אדני חסד כי אתה תשלם לאיש כמעשהו׃

En gång har Gud sagt det, ja, två gånger har jag hört det, att hos Gud är makten; och hos dig, Herre, är nåd. Ty du vedergäller var och en efter hans gärningar.