תהילים 41

1 למנצח מזמור לדוד אשרי משכיל אל דל ביום רעה ימלטהו יהוה׃

För sångmästaren; en psalm av David.

2 יהוה ישמרהו ויחיהו יאשר בארץ ואל תתנהו בנפש איביו׃

Säll är den som låter sig vårda om den arme; honom skall HERREN hjälpa på olyckans dag.

3 יהוה יסעדנו על ערש דוי כל משכבו הפכת בחליו׃

HERREN skall bevara honom och behålla honom vid liv, han skall prisas säll i landet. Icke skall du överlämna honom åt hans fienders vilja!

4 אני אמרתי יהוה חנני רפאה נפשי כי חטאתי לך׃

HERREN skall på sjukbädden stå honom bi; vid hans krankhet förvandlar du alldeles hans läger.

5 אויבי יאמרו רע לי מתי ימות ואבד שמו׃

Så säger jag då: HERRE; var du mig nådig; hela du min själ, ty jag har syndat mot dig.

6 ואם בא לראות שוא ידבר לבו יקבץ און לו יצא לחוץ ידבר׃

Mina fiender tala vad ont är mot mig: »När skall han dö och hans namn förgås?»

7 יחד עלי יתלחשו כל שנאי עלי יחשבו רעה לי׃

Kommer någon och besöker mig, så talar han falskhet; hans hjärta samlar åt honom vad ondskefullt är; sedan går han ut och talar därom.

8 דבר בליעל יצוק בו ואשר שכב לא יוסיף לקום׃

De som hata mig tassla alla med varandra mot mig; de tänka ut mot mig det som är mig till skada.

9 גם איש שלומי אשר בטחתי בו אוכל לחמי הגדיל עלי עקב׃

»Ohjälplig ofärd har drabbat honom, han som ligger där skall icke mer stå upp.»

10 ואתה יהוה חנני והקימני ואשלמה להם׃

Ja, också min vän, som jag litade på, han som åt mitt bröd, lyfter nu mot mig sin häl.

11 בזאת ידעתי כי חפצת בי כי לא יריע איבי עלי׃

Men du, HERRE, var mig nådig och upprätta mig, så vill jag vedergälla dem.

12 ואני בתמי תמכת בי ותציבני לפניך לעולם׃

Att du har behag till mig, det vet jag därav att min fiende icke får jubla över mig.

13 ברוך יהוה אלהי ישראל מהעולם ועד העולם אמן ואמן׃

Ty mig uppehåller du, för min ostrafflighets skull, och låter mig stå inför ditt ansikte evinnerligen. Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Amen, Amen.