< תהילים 122 >
שיר המעלות לדוד שמחתי באמרים לי בית יהוה נלך׃ | 1 |
Ein song til høgtidsferderne; av David. Glad vart eg då dei sagde til meg: «Me vil ganga til Herrens hus.»
עמדות היו רגלינו בשעריך ירושלם׃ | 2 |
Våre føter fekk standa i dine portar, Jerusalem.
ירושלם הבנויה כעיר שחברה לה יחדו׃ | 3 |
Jerusalem, du velbygde by, ein by som heng vel i hop.
ששם עלו שבטים שבטי יה עדות לישראל להדות לשם יהוה׃ | 4 |
Der ætterne fer upp, Herrens ætter, etter Israels lov, til å prisa Herrens namn.
כי שמה ישבו כסאות למשפט כסאות לבית דויד׃ | 5 |
For der er stolar sette til domstolar for Davids hus.
שאלו שלום ירושלם ישליו אהביך׃ | 6 |
Bed um fred for Jerusalem! det gange deim vel som elskar deg!
יהי שלום בחילך שלוה בארמנותיך׃ | 7 |
Fred vere innanfor dine murar og ro i dine salar!
למען אחי ורעי אדברה נא שלום בך׃ | 8 |
For mine brør og vener skuld vil eg segja: «Fred vere i deg!»
למען בית יהוה אלהינו אבקשה טוב לך׃ | 9 |
For Herrens, vår Guds, hus skuld vil eg søkja det som er godt for deg.