< תהילים 119 >
אשרי תמימי דרך ההלכים בתורת יהוה׃ | 1 |
Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.
אשרי נצרי עדתיו בכל לב ידרשוהו׃ | 2 |
Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,
אף לא פעלו עולה בדרכיו הלכו׃ | 3 |
de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar.
אתה צויתה פקדיך לשמר מאד׃ | 4 |
Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.
אחלי יכנו דרכי לשמר חקיך׃ | 5 |
O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar!
אז לא אבוש בהביטי אל כל מצותיך׃ | 6 |
Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud.
אודך בישר לבב בלמדי משפטי צדקך׃ | 7 |
Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter.
את חקיך אשמר אל תעזבני עד מאד׃ | 8 |
Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet.
במה יזכה נער את ארחו לשמר כדברך׃ | 9 |
Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord.
בכל לבי דרשתיך אל תשגני ממצותיך׃ | 10 |
Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud.
בלבי צפנתי אמרתך למען לא אחטא לך׃ | 11 |
Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.
ברוך אתה יהוה למדני חקיך׃ | 12 |
Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar.
בשפתי ספרתי כל משפטי פיך׃ | 13 |
Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter.
בדרך עדותיך ששתי כעל כל הון׃ | 14 |
Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter.
בפקדיך אשיחה ואביטה ארחתיך׃ | 15 |
Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.
בחקתיך אשתעשע לא אשכח דברך׃ | 16 |
Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord.
גמל על עבדך אחיה ואשמרה דברך׃ | 17 |
Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.
גל עיני ואביטה נפלאות מתורתך׃ | 18 |
Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.
גר אנכי בארץ אל תסתר ממני מצותיך׃ | 19 |
Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.
גרסה נפשי לתאבה אל משפטיך בכל עת׃ | 20 |
Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.
גערת זדים ארורים השגים ממצותיך׃ | 21 |
Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.
גל מעלי חרפה ובוז כי עדתיך נצרתי׃ | 22 |
Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.
גם ישבו שרים בי נדברו עבדך ישיח בחקיך׃ | 23 |
Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;
גם עדתיך שעשעי אנשי עצתי׃ | 24 |
ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.
דבקה לעפר נפשי חיני כדברך׃ | 25 |
Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.
דרכי ספרתי ותענני למדני חקיך׃ | 26 |
Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.
דרך פקודיך הבינני ואשיחה בנפלאותיך׃ | 27 |
Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.
דלפה נפשי מתוגה קימני כדברך׃ | 28 |
Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.
דרך שקר הסר ממני ותורתך חנני׃ | 29 |
Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.
דרך אמונה בחרתי משפטיך שויתי׃ | 30 |
Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.
דבקתי בעדותיך יהוה אל תבישני׃ | 31 |
Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.
דרך מצותיך ארוץ כי תרחיב לבי׃ | 32 |
Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.
הורני יהוה דרך חקיך ואצרנה עקב׃ | 33 |
Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.
הבינני ואצרה תורתך ואשמרנה בכל לב׃ | 34 |
Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.
הדריכני בנתיב מצותיך כי בו חפצתי׃ | 35 |
Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag.
הט לבי אל עדותיך ואל אל בצע׃ | 36 |
Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.
העבר עיני מראות שוא בדרכך חיני׃ | 37 |
Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.
הקם לעבדך אמרתך אשר ליראתך׃ | 38 |
Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.
העבר חרפתי אשר יגרתי כי משפטיך טובים׃ | 39 |
Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.
הנה תאבתי לפקדיך בצדקתך חיני׃ | 40 |
Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.
ויבאני חסדך יהוה תשועתך כאמרתך׃ | 41 |
Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;
ואענה חרפי דבר כי בטחתי בדברך׃ | 42 |
Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.
ואל תצל מפי דבר אמת עד מאד כי למשפטך יחלתי׃ | 43 |
Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.
ואשמרה תורתך תמיד לעולם ועד׃ | 44 |
Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.
ואתהלכה ברחבה כי פקדיך דרשתי׃ | 45 |
Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.
ואדברה בעדתיך נגד מלכים ולא אבוש׃ | 46 |
Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.
ואשתעשע במצותיך אשר אהבתי׃ | 47 |
Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;
ואשא כפי אל מצותיך אשר אהבתי ואשיחה בחקיך׃ | 48 |
jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.
זכר דבר לעבדך על אשר יחלתני׃ | 49 |
Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.
זאת נחמתי בעניי כי אמרתך חיתני׃ | 50 |
Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.
זדים הליצני עד מאד מתורתך לא נטיתי׃ | 51 |
De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.
זכרתי משפטיך מעולם יהוה ואתנחם׃ | 52 |
Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.
זלעפה אחזתני מרשעים עזבי תורתך׃ | 53 |
Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.
זמרות היו לי חקיך בבית מגורי׃ | 54 |
Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.
זכרתי בלילה שמך יהוה ואשמרה תורתך׃ | 55 |
Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag.
זאת היתה לי כי פקדיך נצרתי׃ | 56 |
Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt.
חלקי יהוה אמרתי לשמר דבריך׃ | 57 |
Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord.
חליתי פניך בכל לב חנני כאמרתך׃ | 58 |
Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal.
חשבתי דרכי ואשיבה רגלי אל עדתיך׃ | 59 |
Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.
חשתי ולא התמהמהתי לשמר מצותיך׃ | 60 |
Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud.
חבלי רשעים עודני תורתך לא שכחתי׃ | 61 |
De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag.
חצות לילה אקום להודות לך על משפטי צדקך׃ | 62 |
Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter.
חבר אני לכל אשר יראוך ולשמרי פקודיך׃ | 63 |
Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar.
חסדך יהוה מלאה הארץ חקיך למדני׃ | 64 |
Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar.
טוב עשית עם עבדך יהוה כדברך׃ | 65 |
Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord.
טוב טעם ודעת למדני כי במצותיך האמנתי׃ | 66 |
Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud.
טרם אענה אני שגג ועתה אמרתך שמרתי׃ | 67 |
Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal.
טוב אתה ומטיב למדני חקיך׃ | 68 |
Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar.
טפלו עלי שקר זדים אני בכל לב אצר פקודיך׃ | 69 |
De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.
טפש כחלב לבם אני תורתך שעשעתי׃ | 70 |
Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag.
טוב לי כי עניתי למען אלמד חקיך׃ | 71 |
Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar.
טוב לי תורת פיך מאלפי זהב וכסף׃ | 72 |
Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver.
ידיך עשוני ויכוננוני הבינני ואלמדה מצותיך׃ | 73 |
Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.
יראיך יראוני וישמחו כי לדברך יחלתי׃ | 74 |
De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord.
ידעתי יהוה כי צדק משפטיך ואמונה עניתני׃ | 75 |
HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.
יהי נא חסדך לנחמני כאמרתך לעבדך׃ | 76 |
Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare.
יבאוני רחמיך ואחיה כי תורתך שעשעי׃ | 77 |
Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust.
יבשו זדים כי שקר עותוני אני אשיח בפקודיך׃ | 78 |
På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar.
ישובו לי יראיך וידעו עדתיך׃ | 79 |
Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd.
יהי לבי תמים בחקיך למען לא אבוש׃ | 80 |
Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam.
כלתה לתשועתך נפשי לדברך יחלתי׃ | 81 |
Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord.
כלו עיני לאמרתך לאמר מתי תנחמני׃ | 82 |
Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: "När vill du trösta mig?"
כי הייתי כנאד בקיטור חקיך לא שכחתי׃ | 83 |
Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar.
כמה ימי עבדך מתי תעשה ברדפי משפט׃ | 84 |
Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare?
כרו לי זדים שיחות אשר לא כתורתך׃ | 85 |
De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag.
כל מצותיך אמונה שקר רדפוני עזרני׃ | 86 |
Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig.
כמעט כלוני בארץ ואני לא עזבתי פקודיך׃ | 87 |
De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar.
כחסדך חיני ואשמרה עדות פיך׃ | 88 |
Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd.
לעולם יהוה דברך נצב בשמים׃ | 89 |
Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen.
לדר ודר אמונתך כוננת ארץ ותעמד׃ | 90 |
Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.
למשפטיך עמדו היום כי הכל עבדיך׃ | 91 |
Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.
לולי תורתך שעשעי אז אבדתי בעניי׃ | 92 |
Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.
לעולם לא אשכח פקודיך כי בם חייתני׃ | 93 |
Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.
לך אני הושיעני כי פקודיך דרשתי׃ | 94 |
Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.
לי קוו רשעים לאבדני עדתיך אתבונן׃ | 95 |
På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.
לכל תכלה ראיתי קץ רחבה מצותך מאד׃ | 96 |
På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.
מה אהבתי תורתך כל היום היא שיחתי׃ | 97 |
Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.
מאיבי תחכמני מצותך כי לעולם היא לי׃ | 98 |
Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.
מכל מלמדי השכלתי כי עדותיך שיחה לי׃ | 99 |
Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.
מזקנים אתבונן כי פקודיך נצרתי׃ | 100 |
Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.
מכל ארח רע כלאתי רגלי למען אשמר דברך׃ | 101 |
Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.
ממשפטיך לא סרתי כי אתה הורתני׃ | 102 |
Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.
מה נמלצו לחכי אמרתך מדבש לפי׃ | 103 |
Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.
מפקודיך אתבונן על כן שנאתי כל ארח שקר׃ | 104 |
Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.
נר לרגלי דברך ואור לנתיבתי׃ | 105 |
Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.
נשבעתי ואקימה לשמר משפטי צדקך׃ | 106 |
Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.
נעניתי עד מאד יהוה חיני כדברך׃ | 107 |
Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.
נדבות פי רצה נא יהוה ומשפטיך למדני׃ | 108 |
Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.
נפשי בכפי תמיד ותורתך לא שכחתי׃ | 109 |
Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.
נתנו רשעים פח לי ומפקודיך לא תעיתי׃ | 110 |
De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.
נחלתי עדותיך לעולם כי ששון לבי המה׃ | 111 |
Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.
נטיתי לבי לעשות חקיך לעולם עקב׃ | 112 |
Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.
סעפים שנאתי ותורתך אהבתי׃ | 113 |
Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.
סתרי ומגני אתה לדברך יחלתי׃ | 114 |
Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.
סורו ממני מרעים ואצרה מצות אלהי׃ | 115 |
Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.
סמכני כאמרתך ואחיה ואל תבישני משברי׃ | 116 |
Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
סעדני ואושעה ואשעה בחקיך תמיד׃ | 117 |
Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
סלית כל שוגים מחקיך כי שקר תרמיתם׃ | 118 |
Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.
סגים השבת כל רשעי ארץ לכן אהבתי עדתיך׃ | 119 |
Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.
סמר מפחדך בשרי וממשפטיך יראתי׃ | 120 |
Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
עשיתי משפט וצדק בל תניחני לעשקי׃ | 121 |
Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
ערב עבדך לטוב אל יעשקני זדים׃ | 122 |
Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
עיני כלו לישועתך ולאמרת צדקך׃ | 123 |
Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
עשה עם עבדך כחסדך וחקיך למדני׃ | 124 |
Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
עבדך אני הבינני ואדעה עדתיך׃ | 125 |
Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
עת לעשות ליהוה הפרו תורתך׃ | 126 |
Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.
על כן אהבתי מצותיך מזהב ומפז׃ | 127 |
Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.
על כן כל פקודי כל ישרתי כל ארח שקר שנאתי׃ | 128 |
Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.
פלאות עדותיך על כן נצרתם נפשי׃ | 129 |
Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.
פתח דבריך יאיר מבין פתיים׃ | 130 |
När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.
פי פערתי ואשאפה כי למצותיך יאבתי׃ | 131 |
Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
פנה אלי וחנני כמשפט לאהבי שמך׃ | 132 |
Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.
פעמי הכן באמרתך ואל תשלט בי כל און׃ | 133 |
Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.
פדני מעשק אדם ואשמרה פקודיך׃ | 134 |
Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.
פניך האר בעבדך ולמדני את חקיך׃ | 135 |
Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.
פלגי מים ירדו עיני על לא שמרו תורתך׃ | 136 |
Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.
צדיק אתה יהוה וישר משפטיך׃ | 137 |
HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa.
צוית צדק עדתיך ואמונה מאד׃ | 138 |
Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet.
צמתתני קנאתי כי שכחו דבריך צרי׃ | 139 |
Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord.
צרופה אמרתך מאד ועבדך אהבה׃ | 140 |
Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.
צעיר אנכי ונבזה פקדיך לא שכחתי׃ | 141 |
Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar.
צדקתך צדק לעולם ותורתך אמת׃ | 142 |
Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
צר ומצוק מצאוני מצותיך שעשעי׃ | 143 |
Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.
צדק עדותיך לעולם הבינני ואחיה׃ | 144 |
Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.
קראתי בכל לב ענני יהוה חקיך אצרה׃ | 145 |
Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.
קראתיך הושיעני ואשמרה עדתיך׃ | 146 |
Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.
קדמתי בנשף ואשועה לדבריך יחלתי׃ | 147 |
Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.
קדמו עיני אשמרות לשיח באמרתך׃ | 148 |
Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
קולי שמעה כחסדך יהוה כמשפטך חיני׃ | 149 |
Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.
קרבו רדפי זמה מתורתך רחקו׃ | 150 |
Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.
קרוב אתה יהוה וכל מצותיך אמת׃ | 151 |
Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.
קדם ידעתי מעדתיך כי לעולם יסדתם׃ | 152 |
Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.
ראה עניי וחלצני כי תורתך לא שכחתי׃ | 153 |
Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.
ריבה ריבי וגאלני לאמרתך חיני׃ | 154 |
Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.
רחוק מרשעים ישועה כי חקיך לא דרשו׃ | 155 |
Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.
רחמיך רבים יהוה כמשפטיך חיני׃ | 156 |
HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.
רבים רדפי וצרי מעדותיך לא נטיתי׃ | 157 |
Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.
ראיתי בגדים ואתקוטטה אשר אמרתך לא שמרו׃ | 158 |
När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.
ראה כי פקודיך אהבתי יהוה כחסדך חיני׃ | 159 |
Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.
ראש דברך אמת ולעולם כל משפט צדקך׃ | 160 |
Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.
שרים רדפוני חנם ומדבריך פחד לבי׃ | 161 |
Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.
שש אנכי על אמרתך כמוצא שלל רב׃ | 162 |
Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.
שקר שנאתי ואתעבה תורתך אהבתי׃ | 163 |
Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.
שבע ביום הללתיך על משפטי צדקך׃ | 164 |
Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.
שלום רב לאהבי תורתך ואין למו מכשול׃ | 165 |
Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.
שברתי לישועתך יהוה ומצותיך עשיתי׃ | 166 |
Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.
שמרה נפשי עדתיך ואהבם מאד׃ | 167 |
Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.
שמרתי פקודיך ועדתיך כי כל דרכי נגדך׃ | 168 |
Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.
תקרב רנתי לפניך יהוה כדברך הבינני׃ | 169 |
HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.
תבוא תחנתי לפניך כאמרתך הצילני׃ | 170 |
Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.
תבענה שפתי תהלה כי תלמדני חקיך׃ | 171 |
Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.
תען לשוני אמרתך כי כל מצותיך צדק׃ | 172 |
Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.
תהי ידך לעזרני כי פקודיך בחרתי׃ | 173 |
Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.
תאבתי לישועתך יהוה ותורתך שעשעי׃ | 174 |
Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.
תחי נפשי ותהללך ומשפטך יעזרני׃ | 175 |
Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.
תעיתי כשה אבד בקש עבדך כי מצותיך לא שכחתי׃ | 176 |
Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud.