< תהילים 112 >

הללו יה אשרי איש ירא את יהוה במצותיו חפץ מאד׃ 1
Halleluja. Säll är den som Herran fruktar, den som stor lust hafver till hans bud.
גבור בארץ יהיה זרעו דור ישרים יברך׃ 2
Hans säd skall väldig vara på jordene; de frommas slägte skall välsignadt varda.
הון ועשר בביתו וצדקתו עמדת לעד׃ 3
Rikedom och ymnoghet skall vara i hans hus, och hans rättfärdighet blifver evinnerliga.
זרח בחשך אור לישרים חנון ורחום וצדיק׃ 4
Dem fromma går ljus upp i mörkret, af den nådeliga, barmhertiga och rättfärdiga.
טוב איש חונן ומלוה יכלכל דבריו במשפט׃ 5
Säll är den som barmhertig är, och gerna lånar; och lagar så sina saker, att han ingom orätt gör.
כי לעולם לא ימוט לזכר עולם יהיה צדיק׃ 6
Ty han skall blifva evinnerliga; den rättfärdige skall aldrig förgäten varda.
משמועה רעה לא יירא נכון לבו בטח ביהוה׃ 7
När en plåga kommer, fruktar han sig intet; hans hjerta hoppas stadeliga uppå Herran.
סמוך לבו לא יירא עד אשר יראה בצריו׃ 8
Hans hjerta är tröst, och fruktar sig intet, tilldess han på sina fiendar lust ser.
פזר נתן לאביונים צדקתו עמדת לעד קרנו תרום בכבוד׃ 9
Han utströr, och gifver dem fattigom; hans rättfärdighet blifver evinnerliga; hans horn skall upphöjdt varda med äro.
רשע יראה וכעס שניו יחרק ונמס תאות רשעים תאבד׃ 10
Den ogudaktige skall det se, och honom skall förtrytat; sina tänder skall han bita tillsamman, och förgås; ty hvad de ogudaktige gerna vilja, det blifver omintet.

< תהילים 112 >