< מִשְׁלֵי 26 >
כשלג בקיץ וכמטר בקציר כן לא נאוה לכסיל כבוד׃ | 1 |
Lika som snö om sommaren, och regn i andene, så höfves icke enom dåra ära.
כצפור לנוד כדרור לעוף כן קללת חנם לא תבא׃ | 2 |
Lika som en fogel bortfar, och en svala flyger, alltså biter intet en oförtjent banna.
שוט לסוס מתג לחמור ושבט לגו כסילים׃ | 3 |
Hästenom en gissel, och åsnanom ett betsel, och dåranom ett ris på ryggen.
אל תען כסיל כאולתו פן תשוה לו גם אתה׃ | 4 |
Svara icke dåranom efter hans dårskap, att du honom icke lik varder.
ענה כסיל כאולתו פן יהיה חכם בעיניו׃ | 5 |
Men svara dåranom efter hans dårskap, att han icke skall låta sig tycka, att han är vis.
מקצה רגלים חמס שתה שלח דברים ביד כסיל׃ | 6 |
Den ena sak genom ett galet bådskap beställer, han är såsom en halter på fötterna, och tager skada.
דליו שקים מפסח ומשל בפי כסילים׃ | 7 |
Såsom enom krympling står att dansa, alltså står enom dåra tala om vishet.
כצרור אבן במרגמה כן נותן לכסיל כבוד׃ | 8 |
Den enom dåra äro tillägger, det är lika som man kastade en ädla sten uppå en stenrösjo.
חוח עלה ביד שכור ומשל בפי כסילים׃ | 9 |
Ett ordspråk uti ens dåras mun är såsom en törneqvist, den uti ens druckens mans hand stinger.
רב מחולל כל ושכר כסיל ושכר עברים׃ | 10 |
En god mästare gör ett ting rätt; men den som en klåpare lejer, honom varder det förderfvadt.
ככלב שב על קאו כסיל שונה באולתו׃ | 11 |
Såsom en hund uppäter sina spyor igen, alltså är en dåre som sin galenskap på nytt bedrifver.
ראית איש חכם בעיניו תקוה לכסיל ממנו׃ | 12 |
När du en ser, som sig tycker vis vara, det är mera hopp uppå en dåra, än på honom.
אמר עצל שחל בדרך ארי בין הרחבות׃ | 13 |
Den late säger: Det är ett ungt lejon på vägenom, och ett lejon på gatone.
הדלת תסוב על צירה ועצל על מטתו׃ | 14 |
En later vänder sig i sängene, lika som en dörr på dörrajernen.
טמן עצל ידו בצלחת נלאה להשיבה אל פיו׃ | 15 |
Den late gömmer sina hand i barmen, och det varder honom tungt, att han skall bära henne åt munnen.
חכם עצל בעיניו משבעה משיבי טעם׃ | 16 |
En later tycker sig visare vara än sju, som seder lära.
מחזיק באזני כלב עבר מתעבר על ריב לא לו׃ | 17 |
Den som framgår, och blandar sig uti annars kif, han är lika som en, den der drager en hund med öronen.
כמתלהלה הירה זקים חצים ומות׃ | 18 |
Lika som en hemliga med skott och pilar skjuter, och dräper;
כן איש רמה את רעהו ואמר הלא משחק אני׃ | 19 |
Alltså gör en falsk menniska med sin nästa, och säger sedan: Det var mitt skämt.
באפס עצים תכבה אש ובאין נרגן ישתק מדון׃ | 20 |
Då intet mer ved är, slocknar elden; och när klaffaren är borta, vänder trätan åter.
פחם לגחלים ועצים לאש ואיש מדונים לחרחר ריב׃ | 21 |
Såsom kolen glöd, och veden eld, alltså kommer en trätosam man kif åstad.
דברי נרגן כמתלהמים והם ירדו חדרי בטן׃ | 22 |
Klaffarens ord äro såsom hugg, och de gå igenom hjertat.
כסף סיגים מצפה על חרש שפתים דלקים ולב רע׃ | 23 |
En förgiftig mun, och ondt hjerta, är såsom en lerpotta med silfslagg öfverdragen.
בשפתו ינכר שונא ובקרבו ישית מרמה׃ | 24 |
Fienden varder känd vid sitt tal, och när han nalkas, far han med falskhet.
כי יחנן קולו אל תאמן בו כי שבע תועבות בלבו׃ | 25 |
Då han smeker med sitt mjuka tal, tro honom intet; ty sju styggelser äro uti hans hjerta.
תכסה שנאה במשאון תגלה רעתו בקהל׃ | 26 |
Den som hat hemliga håller, till att göra skada, hans ondska skall den meniga man uppenbar varda.
כרה שחת בה יפל וגלל אבן אליו תשוב׃ | 27 |
Den ena grop gör, han skall falla deruti; och den en sten välter, uppå honom skall han komma.
לשון שקר ישנא דכיו ופה חלק יעשה מדחה׃ | 28 |
En falsk tunga hatar den henne straffar, och en smeken mun kommer förderf åstad.