< מִשְׁלֵי 24 >
אל תקנא באנשי רעה ואל תתאו להיות אתם׃ | 1 |
Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
כי שד יהגה לבם ועמל שפתיהם תדברנה׃ | 2 |
Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
בחכמה יבנה בית ובתבונה יתכונן׃ | 3 |
Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
ובדעת חדרים ימלאו כל הון יקר ונעים׃ | 4 |
Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
גבר חכם בעוז ואיש דעת מאמץ כח׃ | 5 |
En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
כי בתחבלות תעשה לך מלחמה ותשועה ברב יועץ׃ | 6 |
Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
ראמות לאויל חכמות בשער לא יפתח פיהו׃ | 7 |
Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
מחשב להרע לו בעל מזמות יקראו׃ | 8 |
Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
זמת אולת חטאת ותועבת לאדם לץ׃ | 9 |
Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
התרפית ביום צרה צר כחכה׃ | 10 |
Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
הצל לקחים למות ומטים להרג אם תחשוך׃ | 11 |
Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
כי תאמר הן לא ידענו זה הלא תכן לבות הוא יבין ונצר נפשך הוא ידע והשיב לאדם כפעלו׃ | 12 |
Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
אכל בני דבש כי טוב ונפת מתוק על חכך׃ | 13 |
Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
כן דעה חכמה לנפשך אם מצאת ויש אחרית ותקותך לא תכרת׃ | 14 |
Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
אל תארב רשע לנוה צדיק אל תשדד רבצו׃ | 15 |
Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
כי שבע יפול צדיק וקם ורשעים יכשלו ברעה׃ | 16 |
Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
בנפל אויביך אל תשמח ובכשלו אל יגל לבך׃ | 17 |
Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
פן יראה יהוה ורע בעיניו והשיב מעליו אפו׃ | 18 |
på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
אל תתחר במרעים אל תקנא ברשעים׃ | 19 |
Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
כי לא תהיה אחרית לרע נר רשעים ידעך׃ | 20 |
Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
ירא את יהוה בני ומלך עם שונים אל תתערב׃ | 21 |
Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
כי פתאם יקום אידם ופיד שניהם מי יודע׃ | 22 |
Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände?
גם אלה לחכמים הכר פנים במשפט בל טוב׃ | 23 |
Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
אמר לרשע צדיק אתה יקבהו עמים יזעמוהו לאמים׃ | 24 |
Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
ולמוכיחים ינעם ועליהם תבוא ברכת טוב׃ | 25 |
Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
שפתים ישק משיב דברים נכחים׃ | 26 |
En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
הכן בחוץ מלאכתך ועתדה בשדה לך אחר ובנית ביתך׃ | 27 |
Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
אל תהי עד חנם ברעך והפתית בשפתיך׃ | 28 |
Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
אל תאמר כאשר עשה לי כן אעשה לו אשיב לאיש כפעלו׃ | 29 |
Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
על שדה איש עצל עברתי ועל כרם אדם חסר לב׃ | 30 |
Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
והנה עלה כלו קמשנים כסו פניו חרלים וגדר אבניו נהרסה׃ | 31 |
Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
ואחזה אנכי אשית לבי ראיתי לקחתי מוסר׃ | 32 |
Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
מעט שנות מעט תנומות מעט חבק ידים לשכב׃ | 33 |
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
ובא מתהלך רישך ומחסריך כאיש מגן׃ | 34 |
så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.