< מִשְׁלֵי 23 >
כי תשב ללחום את מושל בין תבין את אשר לפניך׃ | 1 |
När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
ושמת שכין בלעך אם בעל נפש אתה׃ | 2 |
och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
אל תתאו למטעמותיו והוא לחם כזבים׃ | 3 |
Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
אל תיגע להעשיר מבינתך חדל׃ | 4 |
Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
התעוף עיניך בו ואיננו כי עשה יעשה לו כנפים כנשר ועיף השמים׃ | 5 |
Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
אל תלחם את לחם רע עין ואל תתאו למטעמתיו׃ | 6 |
Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
כי כמו שער בנפשו כן הוא אכל ושתה יאמר לך ולבו בל עמך׃ | 7 |
ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
פתך אכלת תקיאנה ושחת דבריך הנעימים׃ | 8 |
Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
באזני כסיל אל תדבר כי יבוז לשכל מליך׃ | 9 |
Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
אל תסג גבול עולם ובשדי יתומים אל תבא׃ | 10 |
Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
כי גאלם חזק הוא יריב את ריבם אתך׃ | 11 |
Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
הביאה למוסר לבך ואזנך לאמרי דעת׃ | 12 |
Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
אל תמנע מנער מוסר כי תכנו בשבט לא ימות׃ | 13 |
Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
אתה בשבט תכנו ונפשו משאול תציל׃ (Sheol ) | 14 |
ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. (Sheol )
בני אם חכם לבך ישמח לבי גם אני׃ | 15 |
Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
ותעלזנה כליותי בדבר שפתיך מישרים׃ | 16 |
ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
אל יקנא לבך בחטאים כי אם ביראת יהוה כל היום׃ | 17 |
Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
כי אם יש אחרית ותקותך לא תכרת׃ | 18 |
Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
שמע אתה בני וחכם ואשר בדרך לבך׃ | 19 |
Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
אל תהי בסבאי יין בזללי בשר למו׃ | 20 |
Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
כי סבא וזולל יורש וקרעים תלביש נומה׃ | 21 |
Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
שמע לאביך זה ילדך ואל תבוז כי זקנה אמך׃ | 22 |
Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
אמת קנה ואל תמכר חכמה ומוסר ובינה׃ | 23 |
Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
גול יגול אבי צדיק יולד חכם וישמח בו׃ | 24 |
Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
ישמח אביך ואמך ותגל יולדתך׃ | 25 |
Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
תנה בני לבך לי ועיניך דרכי תרצנה׃ | 26 |
Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
כי שוחה עמקה זונה ובאר צרה נכריה׃ | 27 |
Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
אף היא כחתף תארב ובוגדים באדם תוסף׃ | 28 |
Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
למי אוי למי אבוי למי מדונים למי שיח למי פצעים חנם למי חכללות עינים׃ | 29 |
Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
למאחרים על היין לבאים לחקר ממסך׃ | 30 |
Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
אל תרא יין כי יתאדם כי יתן בכיס עינו יתהלך במישרים׃ | 31 |
Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
אחריתו כנחש ישך וכצפעני יפרש׃ | 32 |
På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
עיניך יראו זרות ולבך ידבר תהפכות׃ | 33 |
Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
והיית כשכב בלב ים וכשכב בראש חבל׃ | 34 |
Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
הכוני בל חליתי הלמוני בל ידעתי מתי אקיץ אוסיף אבקשנו עוד׃ | 35 |
»De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»