איוב 8
| ויען בלדד השוחי ויאמר׃ | 1 |
Då svarade Bildad af Suah, och sade:
| עד אן תמלל אלה ורוח כביר אמרי פיך׃ | 2 |
Huru länge vill du sådana tala, och låta dins muns tal hafva ett sådant högmod?
| האל יעות משפט ואם שדי יעות צדק׃ | 3 |
Menar du, att Gud dömmer orätt; eller den Allsmägtige skall vrida rätten?
| אם בניך חטאו לו וישלחם ביד פשעם׃ | 4 |
Om dine söner hafva syndat för honom, så hafver han förkastat dem för deras missgernings skull.
| אם אתה תשחר אל אל ואל שדי תתחנן׃ | 5 |
Men om du i tid gifver dig in till Gud, och beder den Allsmägtiga;
| אם זך וישר אתה כי עתה יעיר עליך ושלם נות צדקך׃ | 6 |
Och om du äst ren och from, så varder han uppvakandes till dig, och varder åter upprättandes boningen för dina rättfärdighets skull;
| והיה ראשיתך מצער ואחריתך ישגה מאד׃ | 7 |
Och der du tillförene hafver haft litet, skall det härefter ganska mycket förökas.
| כי שאל נא לדר רישון וכונן לחקר אבותם׃ | 8 |
Ty fråga de slägter, som i förtiden varit hafva, och tag dig före att fråga deras fäder;
| כי תמול אנחנו ולא נדע כי צל ימינו עלי ארץ׃ | 9 |
Ty vi äre såsom i går komne, och vete intet; vårt lif är en skugge på jordene.
| הלא הם יורוך יאמרו לך ומלבם יוצאו מלים׃ | 10 |
De skola lära dig, och säga dig det, och gifva sitt tal före utaf sitt hjerta.
| היגאה גמא בלא בצה ישגה אחו בלי מים׃ | 11 |
Icke kan säfvet växa, utan det står i vätsko; eller gräs växa utan vatten.
| עדנו באבו לא יקטף ולפני כל חציר ייבש׃ | 12 |
Eljest, medan det än står i blomster, förr än det afhugget varder, förtorkas det, förr än man hö bergar.
| כן ארחות כל שכחי אל ותקות חנף תאבד׃ | 13 |
Så går allom dem som förgäta Gud, och de skrymtares hopp varder förtappadt;
| אשר יקוט כסלו ובית עכביש מבטחו׃ | 14 |
Ty hans tröst blifver omintet, och hans hopp såsom ett dvergsnät.
| ישען על ביתו ולא יעמד יחזיק בו ולא יקום׃ | 15 |
Han förlåter sig på sitt hus, och skall dock icke, bestå; han skall hålla sig derintill, och dock icke beständig blifva.
| רטב הוא לפני שמש ועל גנתו ינקתו תצא׃ | 16 |
Det grönskas väl förr än solen kommer, och qvistar växa uti dess örtagård;
| על גל שרשיו יסבכו בית אבנים יחזה׃ | 17 |
Dess säd står tjock vid källor, och dess hus på stenar.
| אם יבלענו ממקומו וכחש בו לא ראיתיך׃ | 18 |
Men när han uppsluker honom af sitt rum, ställer han sig emot honom, såsom han kände honom intet.
| הן הוא משוש דרכו ומעפר אחר יצמחו׃ | 19 |
Si, detta är fröjden i dess väsende; och annor växa upp igen af stoftet.
| הן אל לא ימאס תם ולא יחזיק ביד מרעים׃ | 20 |
Derföre, si, att Gud icke förkastar de goda, och icke uppehåller de ondas hand;
| עד ימלה שחוק פיך ושפתיך תרועה׃ | 21 |
Tilldess din mun varder full med löje, och dine läppar fulle med fröjd.
| שנאיך ילבשו בשת ואהל רשעים איננו׃ | 22 |
Men de, som dig hata, skola komma på skam, och de ogudaktigas boning skall icke blifva beståndandes.
