< איוב 34 >
Och Elihu svarade, och sade:
שמעו חכמים מלי וידעים האזינו לי׃ | 2 |
Hörer, I vise, mitt tal, och I förståndige, akter på mig;
כי אזן מלין תבחן וחך יטעם לאכל׃ | 3 |
Ty örat pröfvar talet, och munnen smakar maten.
משפט נבחרה לנו נדעה בינינו מה טוב׃ | 4 |
Låt oss utvälja en dom, att vi måge emellan oss känna hvad godt är.
כי אמר איוב צדקתי ואל הסיר משפטי׃ | 5 |
Ty Job hafver sagt: Jag är rättfärdig, och Gud hafver förvägrat mig min rätt.
על משפטי אכזב אנוש חצי בלי פשע׃ | 6 |
Jag måste ljuga, om jag än rätt hade; jag varder plågad af min skott, om jag än det intet förskyllat hade.
מי גבר כאיוב ישתה לעג כמים׃ | 7 |
Ho är en sådana, som Job; som gabberi dricker såsom vatten,
וארח לחברה עם פעלי און וללכת עם אנשי רשע׃ | 8 |
Och går på vägenom med illgerningsmän, så att han vandrar med ogudaktiga män?
כי אמר לא יסכן גבר ברצתו עם אלהים׃ | 9 |
Ty han hafver sagt: Om än någor rätt färdig vore, så gäller han dock intet när Gudi.
לכן אנשי לבב שמעו לי חללה לאל מרשע ושדי מעול׃ | 10 |
Hörer mig, I vise män: Bort det, att Gud skulle vara ogudaktig, och den Allsmägtige orättvis;
כי פעל אדם ישלם לו וכארח איש ימצאנו׃ | 11 |
Utan han lönar menniskone, efter som hon hafver förtjent; och drabbar uppå hvar och en efter hans gerningar.
אף אמנם אל לא ירשיע ושדי לא יעות משפט׃ | 12 |
Utan tvifvel, Gud fördömer ingen med orätt, och den Allsmägtige böjer icke rätten.
מי פקד עליו ארצה ומי שם תבל כלה׃ | 13 |
Ho hafver skickat det uppå jordene är, och ho hafver satt hela jordenes krets?
אם ישים אליו לבו רוחו ונשמתו אליו יאסף׃ | 14 |
Om han det toge sig före, kunde han allas anda och lif till sig samla;
יגוע כל בשר יחד ואדם על עפר ישוב׃ | 15 |
Allt kött vorde tillhopa förgåendes, och menniskan vorde åter till asko igen.
ואם בינה שמעה זאת האזינה לקול מלי׃ | 16 |
Hafver du förstånd, så hör detta, och gif akt på mins tals röst.
האף שונא משפט יחבוש ואם צדיק כביר תרשיע׃ | 17 |
Skulle någon fördenskull tvinga rätten, att han hatar honom? Och derföre att du stolt äst, skulle du fördenskull fördöma den rättfärdiga?
האמר למלך בליעל רשע אל נדיבים׃ | 18 |
Skulle någor säga till Konungen: Du Belial? och till Förstarna: I ogudaktige?
אשר לא נשא פני שרים ולא נכר שוע לפני דל כי מעשה ידיו כלם׃ | 19 |
Den dock icke ser på Förstarnas person, och känner icke mer den härliga än den fattiga; förty de äro alle hans handaverk.
רגע ימתו וחצות לילה יגעשו עם ויעברו ויסירו אביר לא ביד׃ | 20 |
Med hast måste menniskorna dö, och om midnattstid förskräckas och förgås; de mägtige varda kraftlöse borttagne.
כי עיניו על דרכי איש וכל צעדיו יראה׃ | 21 |
Ty hans ögon se uppå hvars och ens vägar, och han skådar alla deras gånger.
אין חשך ואין צלמות להסתר שם פעלי און׃ | 22 |
Intet mörker eller skygd är, att ogerningsmän måga sig der fördölja;
כי לא על איש ישים עוד להלך אל אל במשפט׃ | 23 |
Ty det varder ingom tillstadt, att han kommer med Gud till rätta.
ירע כבירים לא חקר ויעמד אחרים תחתם׃ | 24 |
Han förgör många stolta, som icke stå till att räkna; och sätter andra i deras stad;
לכן יכיר מעבדיהם והפך לילה וידכאו׃ | 25 |
Derföre, att han känner deras gerningar; och omstörter dem om nattena, att de skola sönderkrossade varda.
תחת רשעים ספקם במקום ראים׃ | 26 |
Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;
אשר על כן סרו מאחריו וכל דרכיו לא השכילו׃ | 27 |
Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;
להביא עליו צעקת דל וצעקת עניים ישמע׃ | 28 |
Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.
והוא ישקט ומי ירשע ויסתר פנים ומי ישורנו ועל גוי ועל אדם יחד׃ | 29 |
Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?
ממלך אדם חנף ממקשי עם׃ | 30 |
Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.
כי אל אל האמר נשאתי לא אחבל׃ | 31 |
För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.
בלעדי אחזה אתה הרני אם עול פעלתי לא אסיף׃ | 32 |
Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.
המעמך ישלמנה כי מאסת כי אתה תבחר ולא אני ומה ידעת דבר׃ | 33 |
Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.
אנשי לבב יאמרו לי וגבר חכם שמע לי׃ | 34 |
Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.
איוב לא בדעת ידבר ודבריו לא בהשכיל׃ | 35 |
Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.
אבי יבחן איוב עד נצח על תשבת באנשי און׃ | 36 |
Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.
כי יסיף על חטאתו פשע בינינו יספוק וירב אמריו לאל׃ | 37 |
Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.