< איוב 34 >

ויען אליהוא ויאמר׃ 1
Och Elihu svarade, och sade:
שמעו חכמים מלי וידעים האזינו לי׃ 2
Hörer, I vise, mitt tal, och I förståndige, akter på mig;
כי אזן מלין תבחן וחך יטעם לאכל׃ 3
Ty örat pröfvar talet, och munnen smakar maten.
משפט נבחרה לנו נדעה בינינו מה טוב׃ 4
Låt oss utvälja en dom, att vi måge emellan oss känna hvad godt är.
כי אמר איוב צדקתי ואל הסיר משפטי׃ 5
Ty Job hafver sagt: Jag är rättfärdig, och Gud hafver förvägrat mig min rätt.
על משפטי אכזב אנוש חצי בלי פשע׃ 6
Jag måste ljuga, om jag än rätt hade; jag varder plågad af min skott, om jag än det intet förskyllat hade.
מי גבר כאיוב ישתה לעג כמים׃ 7
Ho är en sådana, som Job; som gabberi dricker såsom vatten,
וארח לחברה עם פעלי און וללכת עם אנשי רשע׃ 8
Och går på vägenom med illgerningsmän, så att han vandrar med ogudaktiga män?
כי אמר לא יסכן גבר ברצתו עם אלהים׃ 9
Ty han hafver sagt: Om än någor rätt färdig vore, så gäller han dock intet när Gudi.
לכן אנשי לבב שמעו לי חללה לאל מרשע ושדי מעול׃ 10
Hörer mig, I vise män: Bort det, att Gud skulle vara ogudaktig, och den Allsmägtige orättvis;
כי פעל אדם ישלם לו וכארח איש ימצאנו׃ 11
Utan han lönar menniskone, efter som hon hafver förtjent; och drabbar uppå hvar och en efter hans gerningar.
אף אמנם אל לא ירשיע ושדי לא יעות משפט׃ 12
Utan tvifvel, Gud fördömer ingen med orätt, och den Allsmägtige böjer icke rätten.
מי פקד עליו ארצה ומי שם תבל כלה׃ 13
Ho hafver skickat det uppå jordene är, och ho hafver satt hela jordenes krets?
אם ישים אליו לבו רוחו ונשמתו אליו יאסף׃ 14
Om han det toge sig före, kunde han allas anda och lif till sig samla;
יגוע כל בשר יחד ואדם על עפר ישוב׃ 15
Allt kött vorde tillhopa förgåendes, och menniskan vorde åter till asko igen.
ואם בינה שמעה זאת האזינה לקול מלי׃ 16
Hafver du förstånd, så hör detta, och gif akt på mins tals röst.
האף שונא משפט יחבוש ואם צדיק כביר תרשיע׃ 17
Skulle någon fördenskull tvinga rätten, att han hatar honom? Och derföre att du stolt äst, skulle du fördenskull fördöma den rättfärdiga?
האמר למלך בליעל רשע אל נדיבים׃ 18
Skulle någor säga till Konungen: Du Belial? och till Förstarna: I ogudaktige?
אשר לא נשא פני שרים ולא נכר שוע לפני דל כי מעשה ידיו כלם׃ 19
Den dock icke ser på Förstarnas person, och känner icke mer den härliga än den fattiga; förty de äro alle hans handaverk.
רגע ימתו וחצות לילה יגעשו עם ויעברו ויסירו אביר לא ביד׃ 20
Med hast måste menniskorna dö, och om midnattstid förskräckas och förgås; de mägtige varda kraftlöse borttagne.
כי עיניו על דרכי איש וכל צעדיו יראה׃ 21
Ty hans ögon se uppå hvars och ens vägar, och han skådar alla deras gånger.
אין חשך ואין צלמות להסתר שם פעלי און׃ 22
Intet mörker eller skygd är, att ogerningsmän måga sig der fördölja;
כי לא על איש ישים עוד להלך אל אל במשפט׃ 23
Ty det varder ingom tillstadt, att han kommer med Gud till rätta.
ירע כבירים לא חקר ויעמד אחרים תחתם׃ 24
Han förgör många stolta, som icke stå till att räkna; och sätter andra i deras stad;
לכן יכיר מעבדיהם והפך לילה וידכאו׃ 25
Derföre, att han känner deras gerningar; och omstörter dem om nattena, att de skola sönderkrossade varda.
תחת רשעים ספקם במקום ראים׃ 26
Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;
אשר על כן סרו מאחריו וכל דרכיו לא השכילו׃ 27
Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;
להביא עליו צעקת דל וצעקת עניים ישמע׃ 28
Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.
והוא ישקט ומי ירשע ויסתר פנים ומי ישורנו ועל גוי ועל אדם יחד׃ 29
Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?
ממלך אדם חנף ממקשי עם׃ 30
Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.
כי אל אל האמר נשאתי לא אחבל׃ 31
För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.
בלעדי אחזה אתה הרני אם עול פעלתי לא אסיף׃ 32
Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.
המעמך ישלמנה כי מאסת כי אתה תבחר ולא אני ומה ידעת דבר׃ 33
Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.
אנשי לבב יאמרו לי וגבר חכם שמע לי׃ 34
Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.
איוב לא בדעת ידבר ודבריו לא בהשכיל׃ 35
Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.
אבי יבחן איוב עד נצח על תשבת באנשי און׃ 36
Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.
כי יסיף על חטאתו פשע בינינו יספוק וירב אמריו לאל׃ 37
Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.

< איוב 34 >