< איוב 33 >

ואולם שמע נא איוב מלי וכל דברי האזינה׃ 1
Hör dock, Job, mitt tal, och gif akt på all min ord.
הנה נא פתחתי פי דברה לשוני בחכי׃ 2
Si, jag låter min mun upp, och min tunga skall tala i minom mun;
ישר לבי אמרי ודעת שפתי ברור מללו׃ 3
Mitt hjerta skall tala rätt, och mine läppar skola säga ett rent förstånd.
רוח אל עשתני ונשמת שדי תחיני׃ 4
Guds Ande hafver gjort mig, och dens Allsmägtigas Ande hafver gifvit mig lif.
אם תוכל השיבני ערכה לפני התיצבה׃ 5
Kan du, så svara mig; kom fram jemte mig.
הן אני כפיך לאל מחמר קרצתי גם אני׃ 6
Si, jag hörer Gudi till, såsom du säger, och utaf jord är jag också gjord.
הנה אמתי לא תבעתך ואכפי עליך לא יכבד׃ 7
Dock du torf icke förfäras för mig, och min hand skall icke vara dig för svår.
אך אמרת באזני וקול מלין אשמע׃ 8
Du hafver talat för min öron; dins ords röst måste jag höra.
זך אני בלי פשע חף אנכי ולא עון לי׃ 9
Jag är ren och utan all last, oskyldig, och hafver ingen synd.
הן תנואות עלי ימצא יחשבני לאויב לו׃ 10
Si, han hafver funnit en sak emot mig, derföre håller han mig för sin fienda;
ישם בסד רגלי ישמר כל ארחתי׃ 11
Han hafver satt min fot i stocken, och förvarat alla mina vägar.
הן זאת לא צדקת אענך כי ירבה אלוה מאנוש׃ 12
Si, rätt derutaf besluter jag emot dig, att du icke äst rättfärdig; ty Gud är mer än en menniska.
מדוע אליו ריבות כי כל דבריו לא יענה׃ 13
Hvi vill du träta med honom, att han icke gör dig räkenskap på allt det han gör?
כי באחת ידבר אל ובשתים לא ישורנה׃ 14
Om Gud en gång något befaller, skall man då icke först se derefter, om det rätt är.
בחלום חזיון לילה בנפל תרדמה על אנשים בתנומות עלי משכב׃ 15
Uti synenes dröm om nattene, när sömnen faller uppå menniskorna, när de sofva på sängene;
אז יגלה אזן אנשים ובמסרם יחתם׃ 16
Då öppnar han menniskors öra; och förskräcker dem, och näpser dem;
להסיר אדם מעשה וגוה מגבר יכסה׃ 17
På det han skall vända menniskona ifrån olycko, och förvara henne för öfvermod.
יחשך נפשו מני שחת וחיתו מעבר בשלח׃ 18
Han skonar hennes själ för förderf, och hans lif, att det icke skall falla i svärdet;
והוכח במכאוב על משכבו וריב עצמיו אתן׃ 19
Och näpser honom med sveda uppå hans säng, och all hans ben mägteliga;
וזהמתו חיתו לחם ונפשו מאכל תאוה׃ 20
Och far så med honom, att honom vämjes vid maten, och hans sjal icke hafver lust till att äta.
יכל בשרו מראי ושפי עצמותיו לא ראו׃ 21
Hans kött försvinner, så att man intet ser det, och hans ben förkrossas, så att man icke gerna ser dem;
ותקרב לשחת נפשו וחיתו לממתים׃ 22
Att hans själ nalkas till förderf, och hans lif till de döda.
אם יש עליו מלאך מליץ אחד מני אלף להגיד לאדם ישרו׃ 23
Om nu en Ängel, en af tusende, trädde fram för honom, till att förkunna menniskone Guds rättfärdighet;
ויחננו ויאמר פדעהו מרדת שחת מצאתי כפר׃ 24
Då skall han förbarma sig öfver honom, och säga: Han skall förlossad varda, att han icke skall fara neder i förderfvet; ty jag hafver funnit en försoning.
רטפש בשרו מנער ישוב לימי עלומיו׃ 25
Hans kött komme sig till igen, såsom i ungdomen, och låt honom åter varda ung igen.
יעתר אל אלוה וירצהו וירא פניו בתרועה וישב לאנוש צדקתו׃ 26
Han skall bedja Gud, den skall bevisa honom nåder; han skall se sitt ansigte med glädje, och skall vedergälla menniskone hennes rättfärdighet.
ישר על אנשים ויאמר חטאתי וישר העויתי ולא שוה לי׃ 27
Han skall för menniskomen bekänna, och säga: Jag hafver syndat och illa gjort, och mig är ännu för litet skedt.
פדה נפשי מעבר בשחת וחיתי באור תראה׃ 28
Han hafver förlossat mina själ, att hon icke skulle komma i förderf; utan mitt lif skulle få se ljuset.
הן כל אלה יפעל אל פעמים שלוש עם גבר׃ 29
Si, allt detta gör Gud två eller tre gångor med hvarjom och enom;
להשיב נפשו מני שחת לאור באור החיים׃ 30
På det han skall hemta hans själ igen utu förderfvet; och upplyser honom med de lefvandes ljuse.
הקשב איוב שמע לי החרש ואנכי אדבר׃ 31
Gif akt häruppå, Job, och hör härtill, och tig, att jag må tala.
אם יש מלין השיבני דבר כי חפצתי צדקך׃ 32
Men hafver du något att tala, så svara mig. Säg, äst du rättfärdig; jag vill gerna hörat.
אם אין אתה שמע לי החרש ואאלפך חכמה׃ 33
Hafver du ock intet, så hör mig, och tig; jag vill lära dig visdom.

< איוב 33 >