איוב 28

1 כי יש לכסף מוצא ומקום לזהב יזקו׃

Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;

2 ברזל מעפר יקח ואבן יצוק נחושה׃

järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.

3 קץ שם לחשך ולכל תכלית הוא חוקר אבן אפל וצלמות׃

Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,

4 פרץ נחל מעם גר הנשכחים מני רגל דלו מאנוש נעו׃

Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.

5 ארץ ממנה יצא לחם ותחתיה נהפך כמו אש׃

Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.

6 מקום ספיר אבניה ועפרת זהב לו׃

Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.

7 נתיב לא ידעו עיט ולא שזפתו עין איה׃

Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;

8 לא הדריכהו בני שחץ לא עדה עליו שחל׃

den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.

9 בחלמיש שלח ידו הפך משרש הרים׃

Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.

10 בצורות יארים בקע וכל יקר ראתה עינו׃

In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.

11 מבכי נהרות חבש ותעלמה יצא אור׃

Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.

12 והחכמה מאין תמצא ואי זה מקום בינה׃

Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?

13 לא ידע אנוש ערכה ולא תמצא בארץ החיים׃

Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.

14 תהום אמר לא בי היא וים אמר אין עמדי׃

Djupet säger: »Hon är icke här», och havet säger: »Hos mig är hon icke.»

15 לא יתן סגור תחתיה ולא ישקל כסף מחירה׃

Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.

16 לא תסלה בכתם אופיר בשהם יקר וספיר׃

Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.

17 לא יערכנה זהב וזכוכית ותמורתה כלי פז׃

Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.

18 ראמות וגביש לא יזכר ומשך חכמה מפנינים׃

Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.

19 לא יערכנה פטדת כוש בכתם טהור לא תסלה׃

Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.

20 והחכמה מאין תבוא ואי זה מקום בינה׃

Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?

21 ונעלמה מעיני כל חי ומעוף השמים נסתרה׃

Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;

22 אבדון ומות אמרו באזנינו שמענו שמעה׃

avgrunden och döden giva till känna; »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»

23 אלהים הבין דרכה והוא ידע את מקומה׃

Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.

24 כי הוא לקצות הארץ יביט תחת כל השמים יראה׃

Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.

25 לעשות לרוח משקל ומים תכן במדה׃

När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,

26 בעשתו למטר חק ודרך לחזיז קלות׃

när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,

27 אז ראה ויספרה הכינה וגם חקרה׃

då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.

28 ויאמר לאדם הן יראת אדני היא חכמה וסור מרע בינה׃

Och till människorna sade han så: »Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd.»