< איוב 27 >
ויסף איוב שאת משלו ויאמר׃ | 1 |
Åter hov Job upp sin röst och kvad:
חי אל הסיר משפטי ושדי המר נפשי׃ | 2 |
Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:
כי כל עוד נשמתי בי ורוח אלוה באפי׃ | 3 |
aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,
אם תדברנה שפתי עולה ולשוני אם יהגה רמיה׃ | 4 |
aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.
חלילה לי אם אצדיק אתכם עד אגוע לא אסיר תמתי ממני׃ | 5 |
Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.
בצדקתי החזקתי ולא ארפה לא יחרף לבבי מימי׃ | 6 |
Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.
יהי כרשע איבי ומתקוממי כעול׃ | 7 |
Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.
כי מה תקות חנף כי יבצע כי ישל אלוה נפשו׃ | 8 |
Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?
הצעקתו ישמע אל כי תבוא עליו צרה׃ | 9 |
Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?
אם על שדי יתענג יקרא אלוה בכל עת׃ | 10 |
Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?
אורה אתכם ביד אל אשר עם שדי לא אכחד׃ | 11 |
Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.
הן אתם כלכם חזיתם ולמה זה הבל תהבלו׃ | 12 |
Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?
זה חלק אדם רשע עם אל ונחלת עריצים משדי יקחו׃ | 13 |
Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:
אם ירבו בניו למו חרב וצאצאיו לא ישבעו לחם׃ | 14 |
Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.
שרידו במות יקברו ואלמנתיו לא תבכינה׃ | 15 |
De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.
אם יצבר כעפר כסף וכחמר יכין מלבוש׃ | 16 |
Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,
יכין וצדיק ילבש וכסף נקי יחלק׃ | 17 |
så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.
בנה כעש ביתו וכסכה עשה נצר׃ | 18 |
Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.
עשיר ישכב ולא יאסף עיניו פקח ואיננו׃ | 19 |
Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.
תשיגהו כמים בלהות לילה גנבתו סופה׃ | 20 |
Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.
ישאהו קדים וילך וישערהו ממקמו׃ | 21 |
Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.
וישלך עליו ולא יחמל מידו ברוח יברח׃ | 22 |
Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.
ישפק עלימו כפימו וישרק עליו ממקמו׃ | 23 |
Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.