איוב 24

1 מדוע משדי לא נצפנו עתים וידעו לא חזו ימיו׃

Varför har den Allsmäktige inga räfstetider i förvar? varför få hans vänner ej skåda hans hämndedagar?

2 גבלות ישיגו עדר גזלו וירעו׃

Se, råmärken flyttar man undan, rövade hjordar driver man i bet;

3 חמור יתומים ינהגו יחבלו שור אלמנה׃

de faderlösas åsna för man bort och tager änkans ko i pant.

4 יטו אביונים מדרך יחד חבאו עניי ארץ׃

Man tränger de fattiga undan från vägen, de betryckta i landet måste gömma sig med varandra.

5 הן פראים במדבר יצאו בפעלם משחרי לטרף ערבה לו לחם לנערים׃

Ja, såsom vildåsnor måste de leva i öknen; dit gå de och möda sig och söka något till täring; hedmarken är det bröd de hava åt sina barn.

6 בשדה בלילו יקצירו וכרם רשע ילקשו׃

På fältet få de till skörd vad boskap plägar äta, de hämta upp det sista i den ogudaktiges vingård.

7 ערום ילינו מבלי לבוש ואין כסות בקרה׃

Nakna ligga de om natten, berövade sina kläder; de hava intet att skyla sig med i kölden.

8 מזרם הרים ירטבו ומבלי מחסה חבקו צור׃

Av störtskurar från bergen genomdränkas de; de famna klippan, ty de äga ej annan tillflykt.

9 יגזלו משד יתום ועל עני יחבלו׃

Den faderlöse slites från sin moders bröst, och den betryckte drabbas av utpantning.

10 ערום הלכו בלי לבוש ורעבים נשאו עמר׃

Nakna måste de gå omkring, berövade sina kläder, hungrande nödgas de bära på kärvar.

11 בין שורתם יצהירו יקבים דרכו ויצמאו׃

Inom sina förtryckares murar måste de bereda olja, de få trampa vinpressar och därvid lida törst.

12 מעיר מתים ינאקו ונפש חללים תשוע ואלוה לא ישים תפלה׃

Utstötta ur människors samfund jämra de sig, ja, från dödsslagnas själar uppstiger ett rop. Men Gud aktar ej på vad förvänt som sker.

13 המה היו במרדי אור לא הכירו דרכיו ולא ישבו בנתיבתיו׃

Andra hava blivit fiender till ljuset; de känna icke dess vägar och hålla sig ej på dess stigar.

14 לאור יקום רוצח יקטל עני ואביון ובלילה יהי כגנב׃

Vid dagningen står mördaren upp för att dräpa den betryckte och fattige; och om natten gör han sig till tjuvars like.

15 ועין נאף שמרה נשף לאמר לא תשורני עין וסתר פנים ישים׃

Äktenskapsbrytarens öga spejar efter skymningen, han tänker: »Intet öga får känna igen mig», och sätter så ett täckelse framför sitt ansikte.

16 חתר בחשך בתים יומם חתמו למו לא ידעו אור׃

När det är mörkt, bryta sådana sig in i husen, men under dagen stänga de sig inne; ljuset vilja de icke veta av.

17 כי יחדו בקר למו צלמות כי יכיר בלהות צלמות׃

Ty det svarta mörkret räknas av dem alla såsom morgon, med mörkrets förskräckelser äro de ju förtrogna.

18 קל הוא על פני מים תקלל חלקתם בארץ לא יפנה דרך כרמים׃

»Men hastigt», menen I, »ryckes en sådan bort av strömmen, förbannad bliver hans del i landet; till vingårdarna får han ej mer styra sina steg.

19 ציה גם חם יגזלו מימי שלג שאול חטאו׃ (Sheol h7585)

Såsom snövatten förtäres av torka och hetta, så förtär dödsriket den som har syndat. (Sheol h7585)

20 ישכחהו רחם מתקו רמה עוד לא יזכר ותשבר כעץ עולה׃

Hans moders liv förgäter honom, maskar frossa på honom, ingen finnes, som bevarar hans minne; såsom ett träd brytes orättfärdigheten av.

21 רעה עקרה לא תלד ואלמנה לא ייטיב׃

Så går det, när någon plundrar den ofruktsamma, som intet föder, och när någon icke gör gott mot änkan.»

22 ומשך אבירים בכחו יקום ולא יאמין בחיין׃

Ja, men han uppehåller ock våldsmännen genom sin kraft, de få stå upp, när de redan hade förlorat hoppet om livet;

23 יתן לו לבטח וישען ועיניהו על דרכיהם׃

han giver dem trygghet, så att de få vila, och hans ögon vaka över deras vägar.

24 רומו מעט ואיננו והמכו ככל יקפצון וכראש שבלת ימלו׃

När de hava stigit till sin höjd, beskäres dem en snar hädanfärd, de sjunka då ned och dö som alla andra; likasom axens toppar vissna de bort.

25 ואם לא אפו מי יכזיבני וישם לאל מלתי׃

Är det ej så, vem vill då vederlägga mig, vem kan göra mina ord om intet?