איוב 15

1 ויען אליפז התימני ויאמר׃

Då svarade Eliphas af Thema, och sade:

2 החכם יענה דעת רוח וימלא קדים בטנו׃

Skall en vis man tala så i vädret, och uppfylla sin buk med väder?

3 הוכח בדבר לא יסכון ומלים לא יועיל בם׃

Du straffar med onyttigom ordom, och ditt tal kommer intet till gagns.

4 אף אתה תפר יראה ותגרע שיחה לפני אל׃

Du hafver bortkastat räddhågan, och talar förakteliga för Gudi;

5 כי יאלף עונך פיך ותבחר לשון ערומים׃

Ty så lärer din ondska din mun, och du hafver utvalt ena skalkatungo.

6 ירשיעך פיך ולא אני ושפתיך יענו בך׃

Din mun skall fördöma dig, och icke jag; dina läppar skola svara dig.

7 הראישון אדם תולד ולפני גבעות חוללת׃

Äst du den första menniska, som född är? Äst du för all berg aflader?

8 הבסוד אלוה תשמע ותגרע אליך חכמה׃

Hafver du hört Guds hemliga råd? Och är sjelfva visdomen ringare än du?

9 מה ידעת ולא נדע תבין ולא עמנו הוא׃

Hvad vetst du, det vi icke vete? Hvad förstår du, det som icke är när oss?

10 גם שב גם ישיש בנו כביר מאביך ימים׃

Gråhårote och gamle äro när oss, som länger hafva lefvat än dine fäder.

11 המעט ממך תנחמות אל ודבר לאט עמך׃

Skulle Guds hugsvalelse så ringa aktas för dig? Men du hafver något hemligit stycke när dig.

12 מה יקחך לבך ומה ירזמון עיניך׃

Hvad tager ditt hjerta före? Hvi ser du så stolt ut?

13 כי תשיב אל אל רוחך והצאת מפיך מלין׃

Hvi sätter ditt sinne sig emot Gud, att du låter sådana ord gå af dinom mun?

14 מה אנוש כי יזכה וכי יצדק ילוד אשה׃

Hvad är en menniska, att hon skulle vara ren; och att han skulle vara rättfärdig, som af qvinno född är?

15 הן בקדשו לא יאמין ושמים לא זכו בעיניו׃

Si, ibland hans helga är ingen ostraffelig, och himlarna äro icke rene för honom.

16 אף כי נתעב ונאלח איש שתה כמים עולה׃

Huru mycket mer menniskan, som är stygg och ond; den der orättfärdighetena dricker såsom vatten?

17 אחוך שמע לי וזה חזיתי ואספרה׃

Jag vill visa dig det, hör mig; jag vill förtälja dig, hvad jag sett hafver;

18 אשר חכמים יגידו ולא כחדו מאבותם׃

Hvad de vise sagt hafva, och för deras fader icke hafver fördoldt varit;

19 להם לבדם נתנה הארץ ולא עבר זר בתוכם׃

Hvilkom allena landet gifvet är, så att ingen främmande må gå ibland dem.

20 כל ימי רשע הוא מתחולל ומספר שנים נצפנו לעריץ׃

En ogudaktig bäfvar i alla sina lifsdagar, och enom tyrann är hans åratal fördoldt.

21 קול פחדים באזניו בשלום שודד יבואנו׃

Hvad han hörer, det förskräcker honom; och ändå att frid är, så hafver han dock den sorg, att han skall förderfvas.

22 לא יאמין שוב מני חשך וצפו הוא אלי חרב׃

Han tror icke, att han skall kunna undfly olyckona, och förmodar sig alltid svärdet.

23 נדד הוא ללחם איה ידע כי נכון בידו יום חשך׃

När han far ut hit och dit efter sin näring, så tycker honom att hans olyckos tid är för handene.

24 יבעתהו צר ומצוקה תתקפהו כמלך עתיד לכידור׃

Ångest och nöd förskräcka honom, och slå honom ned, såsom en Konung med enom här;

25 כי נטה אל אל ידו ואל שדי יתגבר׃

Ty han hafver utsträckt sina hand emot Gud, och emot den Allsmägtiga förstärkt sig.

26 ירוץ אליו בצואר בעבי גבי מגניו׃

Han löper med hufvudet emot honom, och står halsstyf emot honom.

27 כי כסה פניו בחלבו ויעש פימה עלי כסל׃

Han hafver upphäfvit sig emot honom, och satt sig hårdt emot honom.

28 וישכון ערים נכחדות בתים לא ישבו למו אשר התעתדו לגלים׃

Men han skall bo i nederslagna städer, der inga hus äro; utan ligga i enom hop.

29 לא יעשר ולא יקום חילו ולא יטה לארץ מנלם׃

Han skall icke varda rik, och hans gods skall icke förökas; och skall icke utspridas i landena.

30 לא יסור מני חשך ינקתו תיבש שלהבת ויסור ברוח פיו׃

Han skall icke undfly olycko; eldslågen skall förtorka hans grenar; och skall varda borttagen af hans muns anda.

31 אל יאמן בשו נתעה כי שוא תהיה תמורתו׃

Han är så bedragen, att han icke tror att det skall varda värre med honom.

32 בלא יומו תמלא וכפתו לא רעננה׃

Han får en ända, när honom obeqvämt är; och hans gren skall icke grönskas.

33 יחמס כגפן בסרו וישלך כזית נצתו׃

Han varder afhemtad såsom en omogen drufva af vinträt, och såsom ett oljoträ bortfaller sitt blomster.

34 כי עדת חנף גלמוד ואש אכלה אהלי שחד׃

Ty de skrymtares församling skall blifva ensam, och elden skall förtära hans hus, som gåfvor tager.

35 הרה עמל וילד און ובטנם תכין מרמה׃

Han anar olycko, och föder vedermödo; och deras buk bär list fram.