< איוב 13 >

הן כל ראתה עיני שמעה אזני ותבן לה׃ 1
Si, allt detta hafver mitt öga sett, och mitt öra hört, och hafver det förstått.
כדעתכם ידעתי גם אני לא נפל אנכי מכם׃ 2
Det I veten, det vet jag ock, och är intet ringare än I;
אולם אני אל שדי אדבר והוכח אל אל אחפץ׃ 3
Dock vill jag tala om den Allsmägtiga, och hafver vilja till att träta med Gud.
ואולם אתם טפלי שקר רפאי אלל כלכם׃ 4
Ty I uttyden det falskeliga, och ären alle onyttige läkare.
מי יתן החרש תחרישון ותהי לכם לחכמה׃ 5
Ack! att I kunden tiga, så vorden I vise.
שמעו נא תוכחתי ורבות שפתי הקשיבו׃ 6
Hörer dock mitt straff, och akter på sakena, der jag talar om.
הלאל תדברו עולה ולו תדברו רמיה׃ 7
Viljen I försvara Gud med orätt; och för honom bruka svek?
הפניו תשאון אם לאל תריבון׃ 8
Viljen I anse hans person? Viljen I gifva eder i försvar för Gud?
הטוב כי יחקר אתכם אם כהתל באנוש תהתלו בו׃ 9
Skall det ock blifva eder väl gångandes, då han skall döma eder? Menen I, att I skolen gäcka honom, såsom man gäckar ena mennisko?
הוכח יוכיח אתכם אם בסתר פנים תשאון׃ 10
Han varder eder straffandes, om I hemliga ansen personen.
הלא שאתו תבעת אתכם ופחדו יפל עליכם׃ 11
Månn han icke förskräcka eder, när han kommer fram? Och hans fruktan varder fallandes öfver eder.
זכרניכם משלי אפר לגבי חמר גביכם׃ 12
Edor åminnelse varder liknad vid asko, och edra rygger skola vara såsom en lerhop.
החרישו ממני ואדברה אני ויעבר עלי מה׃ 13
Tiger för mig, att jag må tala; det skall icke fela för mig.
על מה אשא בשרי בשני ונפשי אשים בכפי׃ 14
Hvi skall jag bita mitt kött med mina tänder, och sätta mina själ i mina händer?
הן יקטלני לא איחל אך דרכי אל פניו אוכיח׃ 15
Si, han varder mig dock dräpandes, och jag kan icke afbidat; dock vill jag straffa mina vägar för honom.
גם הוא לי לישועה כי לא לפניו חנף יבוא׃ 16
Han blifver ju min helsa; ty ingen skrymtare kommer för honom.
שמעו שמוע מלתי ואחותי באזניכם׃ 17
Hörer mitt tal, och min uttydelse för edor öron.
הנה נא ערכתי משפט ידעתי כי אני אצדק׃ 18
Si, jag hafver allaredo sagt domen af; jag vet, att jag varder rättfärdig.
מי הוא יריב עמדי כי עתה אחריש ואגוע׃ 19
Ho är den som vill gå till rätta med mig? Men nu måste jag tiga, och förgås.
אך שתים אל תעש עמדי אז מפניך לא אסתר׃ 20
Tveggehanda gör mig icke; så vill jag icke gömma mig bort för dig.
כפך מעלי הרחק ואמתך אל תבעתני׃ 21
Låt dina hand vara långt ifrå mig, och din förskräckelse förskräcke mig icke.
וקרא ואנכי אענה או אדבר והשיבני׃ 22
Kalla mig, och jag vill svara dig; eller jag vill tala, och svara du mig.
כמה לי עונות וחטאות פשעי וחטאתי הדיעני׃ 23
Huru många äro mina missgerningar och synder? Låt mig få veta min öfverträdelse och synder.
למה פניך תסתיר ותחשבני לאויב לך׃ 24
Hvi fördöljer du ditt ansigte, och håller mig för din fienda?
העלה נדף תערוץ ואת קש יבש תרדף׃ 25
Vill du så hård vara emot ett flygande löf; och förfölja ett torrt halmstrå?
כי תכתב עלי מררות ותורישני עונות נעורי׃ 26
Ty du tillskrifver mig bedröfvelse, och vill förderfva mig för mins ungdoms synders skull.
ותשם בסד רגלי ותשמור כל ארחותי על שרשי רגלי תתחקה׃ 27
Du hafver satt min fot i en stock, och gifver akt på alla mina stigar, och ser på all min fotspår;
והוא כרקב יבלה כבגד אכלו עש׃ 28
Jag, som dock förgås som ett ruttet as, och som ett kläde, det ätet varder af mal.

< איוב 13 >