< קֹהֶלֶת 10 >
זבובי מות יבאיש יביע שמן רוקח יקר מחכמה מכבוד סכלות מעט׃ | 1 |
Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.
לב חכם לימינו ולב כסיל לשמאלו׃ | 2 |
Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.
וגם בדרך כשהסכל הלך לבו חסר ואמר לכל סכל הוא׃ | 3 |
Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.
אם רוח המושל תעלה עליך מקומך אל תנח כי מרפא יניח חטאים גדולים׃ | 4 |
Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.
יש רעה ראיתי תחת השמש כשגגה שיצא מלפני השליט׃ | 5 |
Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:
נתן הסכל במרומים רבים ועשירים בשפל ישבו׃ | 6 |
att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.
ראיתי עבדים על סוסים ושרים הלכים כעבדים על הארץ׃ | 7 |
Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
חפר גומץ בו יפול ופרץ גדר ישכנו נחש׃ | 8 |
Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.
מסיע אבנים יעצב בהם בוקע עצים יסכן בם׃ | 9 |
Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.
אם קהה הברזל והוא לא פנים קלקל וחילים יגבר ויתרון הכשיר חכמה׃ | 10 |
Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.
אם ישך הנחש בלוא לחש ואין יתרון לבעל הלשון׃ | 11 |
Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
דברי פי חכם חן ושפתות כסיל תבלענו׃ | 12 |
Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.
תחלת דברי פיהו סכלות ואחרית פיהו הוללות רעה׃ | 13 |
Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.
והסכל ירבה דברים לא ידע האדם מה שיהיה ואשר יהיה מאחריו מי יגיד לו׃ | 14 |
Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
עמל הכסילים תיגענו אשר לא ידע ללכת אל עיר׃ | 15 |
Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.
אי לך ארץ שמלכך נער ושריך בבקר יאכלו׃ | 16 |
Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!
אשריך ארץ שמלכך בן חורים ושריך בעת יאכלו בגבורה ולא בשתי׃ | 17 |
Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
בעצלתים ימך המקרה ובשפלות ידים ידלף הבית׃ | 18 |
Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.
לשחוק עשים לחם ויין ישמח חיים והכסף יענה את הכל׃ | 19 |
Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.
גם במדעך מלך אל תקלל ובחדרי משכבך אל תקלל עשיר כי עוף השמים יוליך את הקול ובעל הכנפים יגיד דבר׃ | 20 |
Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.