< שמואל ב 22 >
וידבר דוד ליהוה את דברי השירה הזאת ביום הציל יהוה אתו מכף כל איביו ומכף שאול׃ | 1 |
Och David talade för Herranom denna visones ord, den tid då Herren hade hulpit honom ifrån alla hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand;
ויאמר יהוה סלעי ומצדתי ומפלטי לי׃ | 2 |
Och sade: Herren är min klippa, och min borg, och min Frälsare.
אלהי צורי אחסה בו מגני וקרן ישעי משגבי ומנוסי משעי מחמס תשעני׃ | 3 |
Gud är min tröst, på honom vill jag trösta; min sköld och mine helsos horn; mitt beskärm, och min tillflykt, min Frälsare, du som mig hjelper ifrån orätt.
מהלל אקרא יהוה ומאיבי אושע׃ | 4 |
Jag vill lofva och åkalla Herran, så blifver jag ifrå mina fiendar förlossad.
כי אפפני משברי מות נחלי בליעל יבעתני׃ | 5 |
Ty dödsens förderf hade omhvärft mig; och Belials bäcker hade förskräckt mig.
חבלי שאול סבני קדמני מקשי מות׃ (Sheol ) | 6 |
Helvetes band omhvärfde mig; och dödsens snaror öfverföllo mig. (Sheol )
בצר לי אקרא יהוה ואל אלהי אקרא וישמע מהיכלו קולי ושועתי באזניו׃ | 7 |
När jag bedröfvad är, vill jag åkalla Herran, och ropa till min Gud, så hörer han mina röst utaf sitt tempel; och mitt rop kommer för honom i hans öron.
ותגעש ותרעש הארץ מוסדות השמים ירגזו ויתגעשו כי חרה לו׃ | 8 |
Jorden bäfvade och skalf; himmelens grundvalar hafva sig rört, och gifvit sig, då han var vred.
עלה עשן באפו ואש מפיו תאכל גחלים בערו ממנו׃ | 9 |
Rök gick upp utaf hans näso, och förtärande eld utaf hans mun; så att det ljungade deraf.
ויט שמים וירד וערפל תחת רגליו׃ | 10 |
Himmelen böjde han, och steg neder; och mörker var under hans fötter.
וירכב על כרוב ויעף וירא על כנפי רוח׃ | 11 |
Och han steg på Cherub, och flög, och syntes på vädrens vingar.
וישת חשך סביבתיו סכות חשרת מים עבי שחקים׃ | 12 |
Hans tjäll kringom honom var mörker, och svart tjockt moln.
מנגה נגדו בערו גחלי אש׃ | 13 |
Af skenet för honom brann det med ljungande.
ירעם מן שמים יהוה ועליון יתן קולו׃ | 14 |
Herren dundrade af himmelen; och den Högste lät utgå sitt dunder.
וישלח חצים ויפיצם ברק ויהמם׃ | 15 |
Han sköt sina pilar, och förströdde dem; han lät ljunga, och förskräckte dem.
ויראו אפקי ים יגלו מסדות תבל בגערת יהוה מנשמת רוח אפו׃ | 16 |
Då såg man vattnet uppvälla; och jordenes grund vardt blottad genom Herrans straff, och genom hans näsos anda och blåst.
ישלח ממרום יקחני ימשני ממים רבים׃ | 17 |
Han sände utaf höjdene, och hemtade mig, och drog mig utu stor vatten.
יצילני מאיבי עז משנאי כי אמצו ממני׃ | 18 |
Han frälste mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
יקדמני ביום אידי ויהי יהוה משען לי׃ | 19 |
De mig öfverföllo i mine olyckos tid; och Herren är min tröst vorden.
ויצא למרחב אתי יחלצני כי חפץ בי׃ | 20 |
Han hafver utfört mig på rymdena. Han tog mig ut; förty han hade lust till mig.
יגמלני יהוה כצדקתי כבר ידי ישיב לי׃ | 21 |
Herren gör väl vid mig efter mina rättfärdighet; han betalar mig efter mina händers renhet.
כי שמרתי דרכי יהוה ולא רשעתי מאלהי׃ | 22 |
Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig vorden emot min Gud.
כי כל משפטו לנגדי וחקתיו לא אסור ממנה׃ | 23 |
Förty alla hans rätter hafver jag för ögon; och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
ואהיה תמים לו ואשתמרה מעוני׃ | 24 |
Men jag är utan vank för honom, och bevarar mig för synd.
וישב יהוה לי כצדקתי כברי לנגד עיניו׃ | 25 |
Derföre vedergäller mig Herren efter min rättfärdighet; efter min renhet för hans ögon.
עם חסיד תתחסד עם גבור תמים תתמם׃ | 26 |
Med de heliga äst du helig; med de fromma äst du from.
עם נבר תתבר ועם עקש תתפל׃ | 27 |
Med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
ואת עם עני תושיע ועיניך על רמים תשפיל׃ | 28 |
Ty du hjelper det elända folk; och med din ögon förnedrar du de höga.
כי אתה נירי יהוה ויהוה יגיה חשכי׃ | 29 |
Ty du, Herre, äst min lykta; Herren upplyser mitt mörker.
כי בכה ארוץ גדוד באלהי אדלג שור׃ | 30 |
Förty med dig kan jag nederslå krigsfolk; och genom min Gud springa öfver muren.
האל תמים דרכו אמרת יהוה צרופה מגן הוא לכל החסים בו׃ | 31 |
Guds vägar äro utan brist; Herrans tal är genomluttradt; han är en sköld allom dem som hoppas till honom.
כי מי אל מבלעדי יהוה ומי צור מבלעדי אלהינו׃ | 32 |
Ty hvilken är en Gud, utan Herren? Och hvilken är en tröst, utan vår Gud?
האל מעוזי חיל ויתר תמים דרכו׃ | 33 |
Gud styrker mig med kraft, och visar mig en väg utan brist.
משוה רגליו כאילות ועל במותי יעמדני׃ | 34 |
Han gör mina fötter lika som hjortars; och sätter mig uppå mina höjder.
מלמד ידי למלחמה ונחת קשת נחושה זרעתי׃ | 35 |
Han lärer mina händer strida, och drifver mina armars kopparbåga.
ותתן לי מגן ישעך וענתך תרבני׃ | 36 |
Och du gifver mig dine helsos sköld; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
תרחיב צעדי תחתני ולא מעדו קרסלי׃ | 37 |
Du gör rum för mig till att gå, att mina fötter icke slinta.
ארדפה איבי ואשמידם ולא אשוב עד כלותם׃ | 38 |
Jag vill jaga efter mina fiendar, och förgöra dem; och vill icke omvända, tilldess jag gör en ända med dem.
ואכלם ואמחצם ולא יקומון ויפלו תחת רגלי׃ | 39 |
Jag vill förgöra dem, och nederslå dem, och de skola icke stå mig emot; de måste falla under mina fötter.
ותזרני חיל למלחמה תכריע קמי תחתני׃ | 40 |
Du kan omgjorda mig med kraft till strid; du kan kasta dem under mig, som sätta sig upp emot mig.
ואיבי תתה לי ערף משנאי ואצמיתם׃ | 41 |
Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra dem som mig hata.
ישעו ואין משיע אל יהוה ולא ענם׃ | 42 |
De ropa, men der är ingen hjelpare; till Herran, men han svarar dem intet.
ואשחקם כעפר ארץ כטיט חוצות אדקם ארקעם׃ | 43 |
Jag skall sönderstöta dem såsom stoft på jordene; såsom träck uppå gatone skall jag göra dem till mull, och förströ dem.
ותפלטני מריבי עמי תשמרני לראש גוים עם לא ידעתי יעבדני׃ | 44 |
Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket; och bevarar mig till ett hufvud öfver Hedningarna. Det folk, som jag intet kände, skall tjena mig.
בני נכר יתכחשו לי לשמוע אזן ישמעו לי׃ | 45 |
De främmande barn försaka mig; men desse lyda mig med hörsam öron.
בני נכר יבלו ויחגרו ממסגרותם׃ | 46 |
De främmande barn äro försmäktade, och brytas i sina bojor.
חי יהוה וברוך צורי וירם אלהי צור ישעי׃ | 47 |
Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och varde upphöjd Gud, mine helsos tröst.
האל הנתן נקמת לי ומוריד עמים תחתני׃ | 48 |
Gud, som gifver mig hämnden, och kastar folk under mig;
ומוציאי מאיבי ומקמי תרוממני מאיש חמסים תצילני׃ | 49 |
Han förer mig ut ifrå mina fiendar, och ifrå dem, som sätta sig emot mig, upphöjer du mig; och ifrå vrångvisa män frälsar du mig.
על כן אודך יהוה בגוים ולשמך אזמר׃ | 50 |
Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och dino Namne lofsjunga;
מגדיל ישועות מלכו ועשה חסד למשיחו לדוד ולזרעו עד עולם׃ | 51 |
Den der stor salighet bevisar sinom Konung; och gör väl med David sinom smorda, och med hans säd i evig tid.