< שמואל ב 22 >

וידבר דוד ליהוה את דברי השירה הזאת ביום הציל יהוה אתו מכף כל איביו ומכף שאול׃ 1
Och David talade för Herranom denna visones ord, den tid då Herren hade hulpit honom ifrån alla hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand;
ויאמר יהוה סלעי ומצדתי ומפלטי לי׃ 2
Och sade: Herren är min klippa, och min borg, och min Frälsare.
אלהי צורי אחסה בו מגני וקרן ישעי משגבי ומנוסי משעי מחמס תשעני׃ 3
Gud är min tröst, på honom vill jag trösta; min sköld och mine helsos horn; mitt beskärm, och min tillflykt, min Frälsare, du som mig hjelper ifrån orätt.
מהלל אקרא יהוה ומאיבי אושע׃ 4
Jag vill lofva och åkalla Herran, så blifver jag ifrå mina fiendar förlossad.
כי אפפני משברי מות נחלי בליעל יבעתני׃ 5
Ty dödsens förderf hade omhvärft mig; och Belials bäcker hade förskräckt mig.
חבלי שאול סבני קדמני מקשי מות׃ (Sheol h7585) 6
Helvetes band omhvärfde mig; och dödsens snaror öfverföllo mig. (Sheol h7585)
בצר לי אקרא יהוה ואל אלהי אקרא וישמע מהיכלו קולי ושועתי באזניו׃ 7
När jag bedröfvad är, vill jag åkalla Herran, och ropa till min Gud, så hörer han mina röst utaf sitt tempel; och mitt rop kommer för honom i hans öron.
ותגעש ותרעש הארץ מוסדות השמים ירגזו ויתגעשו כי חרה לו׃ 8
Jorden bäfvade och skalf; himmelens grundvalar hafva sig rört, och gifvit sig, då han var vred.
עלה עשן באפו ואש מפיו תאכל גחלים בערו ממנו׃ 9
Rök gick upp utaf hans näso, och förtärande eld utaf hans mun; så att det ljungade deraf.
ויט שמים וירד וערפל תחת רגליו׃ 10
Himmelen böjde han, och steg neder; och mörker var under hans fötter.
וירכב על כרוב ויעף וירא על כנפי רוח׃ 11
Och han steg på Cherub, och flög, och syntes på vädrens vingar.
וישת חשך סביבתיו סכות חשרת מים עבי שחקים׃ 12
Hans tjäll kringom honom var mörker, och svart tjockt moln.
מנגה נגדו בערו גחלי אש׃ 13
Af skenet för honom brann det med ljungande.
ירעם מן שמים יהוה ועליון יתן קולו׃ 14
Herren dundrade af himmelen; och den Högste lät utgå sitt dunder.
וישלח חצים ויפיצם ברק ויהמם׃ 15
Han sköt sina pilar, och förströdde dem; han lät ljunga, och förskräckte dem.
ויראו אפקי ים יגלו מסדות תבל בגערת יהוה מנשמת רוח אפו׃ 16
Då såg man vattnet uppvälla; och jordenes grund vardt blottad genom Herrans straff, och genom hans näsos anda och blåst.
ישלח ממרום יקחני ימשני ממים רבים׃ 17
Han sände utaf höjdene, och hemtade mig, och drog mig utu stor vatten.
יצילני מאיבי עז משנאי כי אמצו ממני׃ 18
Han frälste mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
יקדמני ביום אידי ויהי יהוה משען לי׃ 19
De mig öfverföllo i mine olyckos tid; och Herren är min tröst vorden.
ויצא למרחב אתי יחלצני כי חפץ בי׃ 20
Han hafver utfört mig på rymdena. Han tog mig ut; förty han hade lust till mig.
יגמלני יהוה כצדקתי כבר ידי ישיב לי׃ 21
Herren gör väl vid mig efter mina rättfärdighet; han betalar mig efter mina händers renhet.
כי שמרתי דרכי יהוה ולא רשעתי מאלהי׃ 22
Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig vorden emot min Gud.
כי כל משפטו לנגדי וחקתיו לא אסור ממנה׃ 23
Förty alla hans rätter hafver jag för ögon; och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
ואהיה תמים לו ואשתמרה מעוני׃ 24
Men jag är utan vank för honom, och bevarar mig för synd.
וישב יהוה לי כצדקתי כברי לנגד עיניו׃ 25
Derföre vedergäller mig Herren efter min rättfärdighet; efter min renhet för hans ögon.
עם חסיד תתחסד עם גבור תמים תתמם׃ 26
Med de heliga äst du helig; med de fromma äst du from.
עם נבר תתבר ועם עקש תתפל׃ 27
Med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
ואת עם עני תושיע ועיניך על רמים תשפיל׃ 28
Ty du hjelper det elända folk; och med din ögon förnedrar du de höga.
כי אתה נירי יהוה ויהוה יגיה חשכי׃ 29
Ty du, Herre, äst min lykta; Herren upplyser mitt mörker.
כי בכה ארוץ גדוד באלהי אדלג שור׃ 30
Förty med dig kan jag nederslå krigsfolk; och genom min Gud springa öfver muren.
האל תמים דרכו אמרת יהוה צרופה מגן הוא לכל החסים בו׃ 31
Guds vägar äro utan brist; Herrans tal är genomluttradt; han är en sköld allom dem som hoppas till honom.
כי מי אל מבלעדי יהוה ומי צור מבלעדי אלהינו׃ 32
Ty hvilken är en Gud, utan Herren? Och hvilken är en tröst, utan vår Gud?
האל מעוזי חיל ויתר תמים דרכו׃ 33
Gud styrker mig med kraft, och visar mig en väg utan brist.
משוה רגליו כאילות ועל במותי יעמדני׃ 34
Han gör mina fötter lika som hjortars; och sätter mig uppå mina höjder.
מלמד ידי למלחמה ונחת קשת נחושה זרעתי׃ 35
Han lärer mina händer strida, och drifver mina armars kopparbåga.
ותתן לי מגן ישעך וענתך תרבני׃ 36
Och du gifver mig dine helsos sköld; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
תרחיב צעדי תחתני ולא מעדו קרסלי׃ 37
Du gör rum för mig till att gå, att mina fötter icke slinta.
ארדפה איבי ואשמידם ולא אשוב עד כלותם׃ 38
Jag vill jaga efter mina fiendar, och förgöra dem; och vill icke omvända, tilldess jag gör en ända med dem.
ואכלם ואמחצם ולא יקומון ויפלו תחת רגלי׃ 39
Jag vill förgöra dem, och nederslå dem, och de skola icke stå mig emot; de måste falla under mina fötter.
ותזרני חיל למלחמה תכריע קמי תחתני׃ 40
Du kan omgjorda mig med kraft till strid; du kan kasta dem under mig, som sätta sig upp emot mig.
ואיבי תתה לי ערף משנאי ואצמיתם׃ 41
Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra dem som mig hata.
ישעו ואין משיע אל יהוה ולא ענם׃ 42
De ropa, men der är ingen hjelpare; till Herran, men han svarar dem intet.
ואשחקם כעפר ארץ כטיט חוצות אדקם ארקעם׃ 43
Jag skall sönderstöta dem såsom stoft på jordene; såsom träck uppå gatone skall jag göra dem till mull, och förströ dem.
ותפלטני מריבי עמי תשמרני לראש גוים עם לא ידעתי יעבדני׃ 44
Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket; och bevarar mig till ett hufvud öfver Hedningarna. Det folk, som jag intet kände, skall tjena mig.
בני נכר יתכחשו לי לשמוע אזן ישמעו לי׃ 45
De främmande barn försaka mig; men desse lyda mig med hörsam öron.
בני נכר יבלו ויחגרו ממסגרותם׃ 46
De främmande barn äro försmäktade, och brytas i sina bojor.
חי יהוה וברוך צורי וירם אלהי צור ישעי׃ 47
Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och varde upphöjd Gud, mine helsos tröst.
האל הנתן נקמת לי ומוריד עמים תחתני׃ 48
Gud, som gifver mig hämnden, och kastar folk under mig;
ומוציאי מאיבי ומקמי תרוממני מאיש חמסים תצילני׃ 49
Han förer mig ut ifrå mina fiendar, och ifrå dem, som sätta sig emot mig, upphöjer du mig; och ifrå vrångvisa män frälsar du mig.
על כן אודך יהוה בגוים ולשמך אזמר׃ 50
Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och dino Namne lofsjunga;
מגדיל ישועות מלכו ועשה חסד למשיחו לדוד ולזרעו עד עולם׃ 51
Den der stor salighet bevisar sinom Konung; och gör väl med David sinom smorda, och med hans säd i evig tid.

< שמואל ב 22 >