< תהילים 145 >

תְּהִלָּה לְדָוִד אֲרוֹמִמְךָ אֱלוֹהַי הַמֶּלֶךְ וַאֲבָרֲכָה שִׁמְךָ לְעוֹלָם וָעֶֽד׃ 1
Ett lof Davids. Jag vill upphöja dig, min Gud, du Konung, och ditt Namn lofva alltid och förutan ända.
בְּכָל־יוֹם אֲבָרֲכֶךָּ וַאֲהַלְלָה שִׁמְךָ לְעוֹלָם וָעֶֽד׃ 2
Jag vill dagliga lofva dig, och ditt Namn prisa alltid och förutan ända.
גָּדוֹל יְהוָה וּמְהֻלָּל מְאֹד וְלִגְדֻלָּתוֹ אֵין חֵֽקֶר׃ 3
Herren är stor, och mycket loflig, och hans storhet är osägelig.
דּוֹר לְדוֹר יְשַׁבַּח מַעֲשֶׂיךָ וּגְבוּרֹתֶיךָ יַגִּֽידוּ׃ 4
Barnabarn skola prisa dina verk, och tala om ditt välde.
הֲדַר כְּבוֹד הוֹדֶךָ וְדִבְרֵי נִפְלְאוֹתֶיךָ אָשִֽׂיחָה׃ 5
Jag vill tala om dina härliga stora äro, och om dina under;
וֶעֱזוּז נוֹרְאֹתֶיךָ יֹאמֵרוּ וגדולתיך וּגְדוּלָּתְךָ אֲסַפְּרֶֽנָּה׃ 6
Att man skall tala om dina härliga gerningar, och att man förtäljer dina härlighet;
זֵכֶר רַב־טוּבְךָ יַבִּיעוּ וְצִדְקָתְךָ יְרַנֵּֽנוּ׃ 7
Att man skall prisa dina stora godhet, och lofva dina rättfärdighet.
חַנּוּן וְרַחוּם יְהוָה אֶרֶךְ אַפַּיִם וּגְדָל־חָֽסֶד׃ 8
Nådelig och barmhertig är Herren, tålig och af stor godhet.
טוֹב־יְהוָה לַכֹּל וְרַחֲמָיו עַל־כָּל־מַעֲשָֽׂיו׃ 9
Herren är allom god, och förbarmar sig öfver all sin verk.
יוֹדוּךָ יְהוָה כָּל־מַעֲשֶׂיךָ וַחֲסִידֶיךָ יְבָרֲכֽוּכָה׃ 10
All din verk, Herre, skola tacka dig, och dine helige lofva dig;
כְּבוֹד מַלְכוּתְךָ יֹאמֵרוּ וּגְבוּרָתְךָ יְדַבֵּֽרוּ׃ 11
Och prisa dins rikes äro, och tala om ditt välde;
לְהוֹדִיעַ ׀ לִבְנֵי הָאָדָם גְּבוּרֹתָיו וּכְבוֹד הֲדַר מַלְכוּתֽוֹ׃ 12
Att ditt välde må menniskors barnom kunnogt varda, och dins rikes härliga majestät.
מַֽלְכוּתְךָ מַלְכוּת כָּל־עֹֽלָמִים וּמֶֽמְשֶׁלְתְּךָ בְּכָל־דּוֹר וָדֽוֹר׃ 13
Ditt rike är ett evigt rike, och ditt herradöme varar förutan ända.
סוֹמֵךְ יְהוָה לְכָל־הַנֹּפְלִים וְזוֹקֵף לְכָל־הַכְּפוּפִֽים׃ 14
Herren uppehåller alla de som falla, och uppreser alla de som nederslagne äro.
עֵֽינֵי־כֹל אֵלֶיךָ יְשַׂבֵּרוּ וְאַתָּה נֽוֹתֵן־לָהֶם אֶת־אָכְלָם בְּעִתּֽוֹ׃ 15
Allas ögon vänta efter dig, och du gifver dem sin spis i sinom tid.
פּוֹתֵחַ אֶת־יָדֶךָ וּמַשְׂבִּיעַ לְכָל־חַי רָצֽוֹן׃ 16
Du upplåter dina hand, och uppfyller allt det som lefver med behag.
צַדִּיק יְהוָה בְּכָל־דְּרָכָיו וְחָסִיד בְּכָל־מַעֲשָֽׂיו׃ 17
Herren är rättfärdig i alla sina vägar, och helig i alla sina gerningar.
קָרוֹב יְהוָה לְכָל־קֹרְאָיו לְכֹל אֲשֶׁר יִקְרָאֻהוּ בֶאֱמֶֽת׃ 18
Herren är när allom dem som åkalla honom, allom dem som med allvar åkalla honom.
רְצוֹן־יְרֵאָיו יַעֲשֶׂה וְֽאֶת־שַׁוְעָתָם יִשְׁמַע וְיוֹשִׁיעֵֽם׃ 19
Han gör hvad de gudfruktige begära, och hörer deras rop, och hjelper dem.
שׁוֹמֵר יְהוָה אֶת־כָּל־אֹהֲבָיו וְאֵת כָּל־הָרְשָׁעִים יַשְׁמִֽיד׃ 20
Herren bevarar alla de honom älska, och skall förgöra alla ogudaktiga.
תְּהִלַּת יְהוָה יְֽדַבֶּר־פִּי וִיבָרֵךְ כָּל־בָּשָׂר שֵׁם קָדְשׁוֹ לְעוֹלָם וָעֶֽד׃ 21
Min mun skall säga Herrans lof; allt kött lofve hans helga Namn alltid, och förutan ända!

< תהילים 145 >