תהילים 97

1 יְהֹוָה מָלָךְ תָּגֵל הָאָרֶץ יִשְׂמְחוּ אִיִּים רַבִּֽים׃

Herren är Konung, dess fröjde sig jorden, och öarna fröjde sig, så månge som de äro.

2 עָנָן וַעֲרָפֶל סְבִיבָיו צֶדֶק וּמִשְׁפָּט מְכוֹן כִּסְאֽוֹ׃

Moln och mörker är omkring honom; rättfärdighet och dom är hans stols stadfästelse.

3 אֵשׁ לְפָנָיו תֵּלֵךְ וּתְלַהֵט סָבִיב צָרָֽיו׃

Eld går framför honom, och uppbränner hans ovänner allt omkring.

4 הֵאִירוּ בְרָקָיו תֵּבֵל רָאֲתָה וַתָּחֵל הָאָֽרֶץ׃

Hans ljungande lyser på jordenes krets; jorden ser det, och förskräckes.

5 הָרִים כַּדּוֹנַג נָמַסּוּ מִלִּפְנֵי יְהֹוָה מִלִּפְנֵי אֲדוֹן כׇּל־הָאָֽרֶץ׃

Bergen försmälta såsom vax för Herranom; för hela jorderikes Herra.

6 הִגִּידוּ הַשָּׁמַיִם צִדְקוֹ וְרָאוּ כׇל־הָעַמִּים כְּבוֹדֽוֹ׃

Himlarna förkunna hans rättfärdighet; och all folk se hans äro.

7 יֵבֹשׁוּ ׀ כׇּל־עֹבְדֵי פֶסֶל הַמִּֽתְהַלְלִים בָּאֱלִילִים הִשְׁתַּחֲווּ־לוֹ כׇּל־אֱלֹהִֽים׃

Skämme sig alle de som belätom tjena, och berömma sig af afgudar; tillbedjer honom alle gudar.

8 שָׁמְעָה וַתִּשְׂמַח ׀ צִיּוֹן וַתָּגֵלְנָה בְּנוֹת יְהוּדָה לְמַעַן מִשְׁפָּטֶיךָ יְהֹוָֽה׃

Zion hörer det, och är glad; och Juda döttrar fröjda sig, Herre, öfver ditt regemente.

9 כִּֽי־אַתָּה יְהֹוָה עֶלְיוֹן עַל־כׇּל־הָאָרֶץ מְאֹד נַעֲלֵיתָ עַל־כׇּל־אֱלֹהִֽים׃

Ty du, Herre, äst den Högste i all land; du är fast upphöjd öfver alla gudar.

10 אֹֽהֲבֵי יְהֹוָה שִׂנְאוּ ־ רָע שֹׁמֵר נַפְשׁוֹת חֲסִידָיו מִיַּד רְשָׁעִים יַצִּילֵֽם׃

I som älsken Herran, hater det onda; ( Herren ) bevarar sina heligas själar; ifrå de ogudaktigas hand skall han frälsa dem.

11 אוֹר זָרֻעַ לַצַּדִּיק וּֽלְיִשְׁרֵי־לֵב שִׂמְחָֽה׃

Dem rättfärdiga skall alltid ljus uppgå igen, och frommom hjertom glädje.

12 שִׂמְחוּ צַדִּיקִים בַּיהֹוָה וְהוֹדוּ לְזֵכֶר קׇדְשֽׁוֹ׃

I rättfärdige, fröjder eder af Herranom, och tacker honom, och priser hans helighet.