< תהילים 113 >
הַלְלוּ ־ יָהּ ׀ הַלְלוּ עַבְדֵי יְהֹוָה הַֽלְלוּ אֶת־שֵׁם יְהֹוָֽה׃ | 1 |
Halleluja. Lofver, I Herrans tjenare, lofver Herrans Namn.
יְהִי שֵׁם יְהֹוָה מְבֹרָךְ מֵעַתָּה וְעַד־עוֹלָֽם׃ | 2 |
Lofvadt vare Herrans Namn, ifrå nu och i evighet.
מִמִּזְרַח־שֶׁמֶשׁ עַד־מְבוֹאוֹ מְהֻלָּל שֵׁם יְהֹוָֽה׃ | 3 |
Ifrå solenes uppgång, allt intill nedergången, vare Herrans Namn lofvadt.
רָם עַל־כׇּל־גּוֹיִם ׀ יְהֹוָה עַל הַשָּׁמַיִם כְּבוֹדֽוֹ׃ | 4 |
Herren är hög öfver alla Hedningar; hans ära går så vidt som himmelen är.
מִי כַּיהֹוָה אֱלֹהֵינוּ הַֽמַּגְבִּיהִי לָשָֽׁבֶת׃ | 5 |
Hvilken är såsom Herren vår Gud, den sig så högt satt hafver?
הַֽמַּשְׁפִּילִי לִרְאוֹת בַּשָּׁמַיִם וּבָאָֽרֶץ׃ | 6 |
Och ser uppå det nedriga, i himmelen och på jordene;
מְקִימִי מֵעָפָר דָּל מֵאַשְׁפֹּת יָרִים אֶבְיֽוֹן׃ | 7 |
Den som den ringa upprättar utu stoftet, och upplyfter den fattiga utu träcken;
לְהוֹשִׁיבִי עִם־נְדִיבִים עִם נְדִיבֵי עַמּֽוֹ׃ | 8 |
Att han skall sätta honom bredovid Förstar, vid hans folks Förstar;
מֽוֹשִׁיבִי ׀ עֲקֶרֶת הַבַּיִת אֵֽם־הַבָּנִים שְׂמֵחָה הַֽלְלוּ־יָֽהּ׃ | 9 |
Den der låter den ofruktsamma bo i huset, att hon en glad barnamoder varder! Halleluja.