תהילים 94
| אל-נקמות יהוה אל נקמות הופיע | 1 |
Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.
| הנשא שפט הארץ השב גמול על-גאים | 2 |
Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.
| עד-מתי רשעים יהוה עד-מתי רשעים יעלזו | 3 |
Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?
| יביעו ידברו עתק יתאמרו כל-פעלי און | 4 |
Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.
| עמך יהוה ידכאו ונחלתך יענו | 5 |
Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.
| אלמנה וגר יהרגו ויתומים ירצחו | 6 |
Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.
| ויאמרו לא יראה-יה ולא-יבין אלהי יעקב | 7 |
Och de säga: »HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke.»
| בינו בערים בעם וכסילים מתי תשכילו | 8 |
Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?
| הנטע אזן הלא ישמע אם-יצר עין הלא יביט | 9 |
Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?
| היסר גוים הלא יוכיח המלמד אדם דעת | 10 |
Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?
| יהוה--ידע מחשבות אדם כי-המה הבל | 11 |
HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.
| אשרי הגבר אשר-תיסרנו יה ומתורתך תלמדנו | 12 |
Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,
| להשקיט לו מימי רע-- עד יכרה לרשע שחת | 13 |
för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.
| כי לא-יטש יהוה עמו ונחלתו לא יעזב | 14 |
Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.
| כי-עד-צדק ישוב משפט ואחריו כל-ישרי-לב | 15 |
Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.
| מי-יקום לי עם-מרעים מי-יתיצב לי עם-פעלי און | 16 |
Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?
| לולי יהוה עזרתה לי-- כמעט שכנה דומה נפשי | 17 |
Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.
| אם-אמרתי מטה רגלי חסדך יהוה יסעדני | 18 |
När jag tänkte: »Min fot vacklar», då stödde mig din når, o HERRE:
| ברב שרעפי בקרבי-- תנחומיך ישעשעו נפשי | 19 |
När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.
| היחברך כסא הוות יצר עמל עלי-חק | 20 |
Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,
| יגודו על-נפש צדיק ודם נקי ירשיעו | 21 |
där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?
| ויהי יהוה לי למשגב ואלהי לצור מחסי | 22 |
Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.
| וישב עליהם את אונם-- וברעתם יצמיתם יצמיתם יהוה אלהינו | 23 |
Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.
