תהילים 88
| שיר מזמור לבני-קרח למנצח על-מחלת לענות משכיל להימן האזרחי ב יהוה אלהי ישועתי-- יום-צעקתי בלילה נגדך | 1 |
En Psalmvisa Korah barnas, till att föresjunga, om de eländas svaghet; en undervisning Hemans, dens Esrahitens. Herre Gud, min Frälsare, jag ropar dag och natt inför dig.
| תבוא לפניך תפלתי הטה אזנך לרנתי | 2 |
Låt mina bön komma inför dig; böj din öron till mitt ropande.
| כי-שבעה ברעות נפשי וחיי לשאול הגיעו (Sheol h7585) | 3 |
Ty min själ är full med jämmer, och mitt lif är hardt när helvetet. (Sheol h7585)
| נחשבתי עם-יורדי בור הייתי כגבר אין-איל | 4 |
Jag är aktad lik vid dem som i kulona fara; jag är såsom en man, den ingen hjelp hafver.
| במתים חפשי כמו חללים שכבי קבר-- אשר לא זכרתם עוד והמה מידך נגזרו | 5 |
Jag ligger ibland de döda öfvergifven, såsom de slagne, de i grafvene ligga; på hvilka du intet mer tänker, och de ifrå dine hand afskilde äro.
| שתני בבור תחתיות במחשכים במצלות | 6 |
Du hafver lagt mig i gropena neder, uti mörkret och i djupet.
| עלי סמכה חמתך וכל-משבריך ענית סלה | 7 |
Din grymhet trycker mig, och tränger mig med allom dinom böljom. (Sela)
| הרחקת מידעי ממני שתני תועבות למו כלא ולא אצא | 8 |
Mina vänner hafver du låtit komma långt ifrå mig; du hafver gjort mig dem till en styggelse; jag ligger fången, och kan icke utkomma.
| עיני דאבה מני-עני קראתיך יהוה בכל-יום שטחתי אליך כפי | 9 |
Mitt ansigte är jämmerligit för vedermödos skull. Herre, jag åkallar dig dagliga; jag uträcker mina händer till dig.
| הלמתים תעשה-פלא אם-רפאים יקומו יודוך סלה | 10 |
Månn du då göra under ibland de döda? Eller månn de döda uppstå och tacka dig? (Sela)
| היספר בקבר חסדך אמונתך באבדון | 11 |
Månn man uti grafvena förtälja dina godhet; och dina trohet uti förderfvet?
| היודע בחשך פלאך וצדקתך בארץ נשיה | 12 |
Kunna då dina under uti mörkret kända varda; eller din rättfärdighet i de lande, der all ting förgätas?
| ואני אליך יהוה שועתי ובבקר תפלתי תקדמך | 13 |
Men jag ropar till dig, Herre, och min bön kommer bittida för dig.
| למה יהוה תזנח נפשי תסתיר פניך ממני | 14 |
Hvi förkastar du, Herre, mina själ; och förskyler ditt ansigte för mig?
| עני אני וגוע מנער נשאתי אמיך אפונה | 15 |
Jag är elände och vanmägtig, att jag så bortkastad är. Jag lider ditt förskräckande, så att jag fulltnär förtviflar.
| עלי עברו חרוניך בעותיך צמתותני | 16 |
Din grymhet går öfver mig, ditt förskräckande trycker mig.
| סבוני כמים כל-היום הקיפו עלי יחד | 17 |
De omlägga mig dagliga såsom vatten, och omhvärfva mig tillsammans.
| הרחקת ממני אהב ורע מידעי מחשך | 18 |
Du gör, att mina vänner och näste, och mine kände draga sig långt ifrå mig, för sådana jämmers skull.
