< תהילים 38 >
מזמור לדוד להזכיר ב יהוה--אל-בקצפך תוכיחני ובחמתך תיסרני | 1 |
En psalm av David; till åminnelse.
כי-חציך נחתו בי ותנחת עלי ידך | 2 |
HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
אין-מתם בבשרי מפני זעמך אין-שלום בעצמי מפני חטאתי | 3 |
Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
כי עונתי עברו ראשי כמשא כבד יכבדו ממני | 4 |
Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
הבאישו נמקו חבורתי מפני אולתי | 5 |
Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
נעויתי שחתי עד-מאד כל-היום קדר הלכתי | 6 |
Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
כי-כסלי מלאו נקלה ואין מתם בבשרי | 7 |
Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
נפוגותי ונדכיתי עד-מאד שאגתי מנהמת לבי | 8 |
Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
אדני נגדך כל-תאותי ואנחתי ממך לא-נסתרה | 9 |
Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
לבי סחרחר עזבני כחי ואור-עיני גם-הם אין אתי | 10 |
Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
אהבי ורעי--מנגד נגעי יעמדו וקרובי מרחק עמדו | 11 |
Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
וינקשו מבקשי נפשי ודרשי רעתי דברו הוות ומרמות כל-היום יהגו | 12 |
Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
ואני כחרש לא אשמע וכאלם לא יפתח-פיו | 13 |
Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
ואהי--כאיש אשר לא-שמע ואין בפיו תוכחות | 14 |
Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
כי-לך יהוה הוחלתי אתה תענה אדני אלהי | 15 |
ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
כי-אמרתי פן-ישמחו-לי במוט רגלי עלי הגדילו | 16 |
Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
כי-אני לצלע נכון ומכאובי נגדי תמיד | 17 |
Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
כי-עוני אגיד אדאג מחטאתי | 18 |
Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
ואיבי חיים עצמו ורבו שנאי שקר | 19 |
ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
ומשלמי רעה תחת טובה-- ישטנוני תחת רדופי- (רדפי-) טוב | 20 |
Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
אל-תעזבני יהוה אלהי אל-תרחק ממני | 21 |
de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
חושה לעזרתי אדני תשועתי | 22 |
Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig. Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.