תהילים 35

1 לדוד ריבה יהוה את-יריבי לחם את-לחמי

Av David. Gå till rätta, HERRE, med dem som gå till rätta med mig; strid mot dem som strida mot mig.

2 החזק מגן וצנה וקומה בעזרתי

Fatta sköld och skärm, och stå upp till min hjälp;

3 והרק חנית וסגר לקראת רדפי אמר לנפשי ישעתך אני

drag fram spjutet, och spärra vägen för mina förföljare. Säg till min själ: "Jag är din frälsning."

4 יבשו ויכלמו מבקשי נפשי יסגו אחור ויחפרו--חשבי רעתי

Må de komma på skam och blygas, som stå efter mitt liv; må de vika tillbaka och varda utskämda, som hava ont i sinnet mot mig.

5 יהיו כמץ לפני-רוח ומלאך יהוה דוחה

Må de bliva såsom agnar för vinden, och HERRENS ängel drive dem bort.

6 יהי-דרכם חשך וחלקלקת ומלאך יהוה רדפם

Deras väg blive mörk och slipprig, och HERRENS ängel drive dem bort.

7 כי-חנם טמנו-לי שחת רשתם חנם חפרו לנפשי

Ty utan sak hava de försåtligen tillrett sin nätgrop för mig, utan sak hava de grävt en grav för mitt liv.

8 תבואהו שואה לא-ידע ורשתו אשר-טמן תלכדו בשואה יפל-בה

Fördärv komme över den mannen oförtänkt, det nät han har utlagt må fånga honom; ja, till sitt fördärv falle han själv däri.

9 ונפשי תגיל ביהוה תשיש בישועתו

Men min själ skall fröjda sig i HERREN och vara glad över hans frälsning.

10 כל עצמותי תאמרנה-- יהוה מי כמוך מציל עני מחזק ממנו ועני ואביון מגזלו

Alla ben i min kropp skola säga: "HERRE, vem är dig lik, du som räddar den betryckte från den som är honom för stark, den betryckte och fattige ifrån den som plundrar honom?"

11 יקומון עדי חמס אשר לא-ידעתי ישאלוני

Orättfärdiga vittnen träda fram; de utfråga mig om det jag icke vet.

12 ישלמוני רעה תחת טובה שכול לנפשי

De löna mig med ont för gott; övergiven är min själ.

13 ואני בחלותם לבושי שק-- עניתי בצום נפשי ותפלתי על-חיקי תשוב

Jag åter bar sorgdräkt, när de voro sjuka, jag späkte min själ med fasta, jag bad med nedsänkt huvud;

14 כרע-כאח לי התהלכתי כאבל-אם קדר שחותי

såsom gällde det min vän, min broder, så skickade jag mig; lik den som sörjer sin moder gick jag sorgklädd och lutande.

15 ובצלעי שמחו ונאספו נאספו עלי נכים ולא ידעתי קרעו ולא-דמו

Men de glädja sig över mitt fall och rota sig samman; ja, eländiga människor, som jag icke känner, rota sig samman mot mig, de smäda mig utan uppehåll.

16 בחנפי לעגי מעוג-- חרק עלי שנימו

Dessa gudlösa, som driva gyckel för en kaka bröd, bita ihop tänderna mot mig.

17 אדני כמה תראה השיבה נפשי משאיהם מכפירים יחידתי

Herre, huru länge skall du se härpå? Ryck min själ undan det fördärv de bereda, och mitt liv undan lejonen.

18 אודך בקהל רב בעם עצום אהללך

Då skall jag tacka dig i den stora församlingen, och bland mycket folk skall jag lova dig.

19 אל-ישמחו-לי איבי שקר שנאי חנם יקרצו-עין

Låt icke dem få glädja sig över mig, som utan skäl äro mina fiender; låt icke dem som utan sak hata mig få blinka med ögonen.

20 כי לא שלום ידברו ועל רגעי-ארץ--דברי מרמות יחשבון

Ty det är icke frid som de tala; nej, svekets ord tänka de ut mot de stilla i landet.

21 וירחיבו עלי פיהם אמרו האח האח ראתה עיננו

De spärra upp munnen mot mig; de säga: "Rätt så, rätt så, nu se vi det med egna ögon!"

22 ראיתה יהוה אל-תחרש אדני אל-תרחק ממני

Du, HERRE, ser det; tig icke. Herre, var icke långt ifrån mig.

23 העירה והקיצה למשפטי אלהי ואדני לריבי

Vakna och stå upp för att skaffa mig rätt, för att utföra min sak, du min Gud och Herre.

24 שפטני כצדקך יהוה אלהי ואל-ישמחו-לי

Skaffa mig rätt efter din rättfärdighet, HERRE, min Gud, och låt dem icke få glädja sig över mig.

25 אל-יאמרו בלבם האח נפשנו אל-יאמרו בלענוהו

Låt dem icke säga i sina hjärtan: "Rätt så, det gick såsom vi ville!" Låt dem icke säga: "Vi hava fördärvat honom."

26 יבשו ויחפרו יחדו-- שמחי רעתי ילבשו-בשת וכלמה-- המגדילים עלי

Må alla komma på skam och blygas, som glädja sig över min ofärd. Med skam och blygd må de varda klädda, som förhäva sig över mig.

27 ירנו וישמחו חפצי צדקי ויאמרו תמיד יגדל יהוה החפץ שלום עבדו

Men må de jubla och glädja sig, som unna mig min rätt, och må de alltid kunna säga: "Lovad vare HERREN, han som unnar sin tjänare gott!"

28 ולשוני תהגה צדקך כל-היום תהלתך

Då skall min tunga förkunna din rättfärdighet och hela dagen ditt lov.