< תהילים 120 >

שיר המעלות אל-יהוה בצרתה לי-- קראתי ויענני 1
Ein song til høgtidsferderne. Til Herren ropa eg i mi naud, og han svara meg.
יהוה--הצילה נפשי משפת-שקר מלשון רמיה 2
Herre, frels mi sjæl frå ljugarlippa, frå den falske tunga!
מה-יתן לך ומה-יסיף לך-- לשון רמיה 3
Kva skal han gjeva deg, og kva meir skal han gjeva deg, du falske tunga?
חצי גבור שנונים עם גחלי רתמים 4
Kveste piler til ei kjempa og gløder av einebuska.
אויה-לי כי-גרתי משך שכנתי עם-אהלי קדר 5
Usæl eg, som framand er imillom Mesek, og bur ved Kedars tjeld!
רבת שכנה-לה נפשי-- עם שונא שלום 6
Lenge nok hev sjæli mi butt hjå deim som hatar fred.
אני-שלום וכי אדבר המה למלחמה 7
Eg er berre fred, men når eg talar, er dei ferdige til strid.

< תהילים 120 >