תהילים 107
| הדו ליהוה כי-טוב כי לעולם חסדו | 1 |
Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
| יאמרו גאולי יהוה-- אשר גאלם מיד-צר | 2 |
Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
| ומארצות קבצם ממזרח וממערב מצפון ומים | 3 |
de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
| תעו במדבר בישימון דרך עיר מושב לא מצאו | 4 |
De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
| רעבים גם-צמאים-- נפשם בהם תתעטף | 5 |
de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
| ויצעקו אל-יהוה בצר להם ממצוקותיהם יצילם | 6 |
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
| וידריכם בדרך ישרה-- ללכת אל-עיר מושב | 7 |
Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
| יודו ליהוה חסדו ונפלאותיו לבני אדם | 8 |
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
| כי-השביע נפש שקקה ונפש רעבה מלא-טוב | 9 |
att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
| ישבי חשך וצלמות אסירי עני וברזל | 10 |
De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
| כי-המרו אמרי-אל ועצת עליון נאצו | 11 |
därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
| ויכנע בעמל לבם כשלו ואין עזר | 12 |
Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
| ויזעקו אל-יהוה בצר להם ממצקותיהם יושיעם | 13 |
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
| יוציאם מחשך וצלמות ומוסרותיהם ינתק | 14 |
han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
| יודו ליהוה חסדו ונפלאותיו לבני אדם | 15 |
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
| כי-שבר דלתות נחשת ובריחי ברזל גדע | 16 |
att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
| אולים מדרך פשעם ומעונתיהם יתענו | 17 |
De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
| כל-אכל תתעב נפשם ויגיעו עד-שערי מות | 18 |
deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
| ויזעקו אל-יהוה בצר להם ממצקותיהם יושיעם | 19 |
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
| ישלח דברו וירפאם וימלט משחיתותם | 20 |
Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
| יודו ליהוה חסדו ונפלאותיו לבני אדם | 21 |
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
| ויזבחו זבחי תודה ויספרו מעשיו ברנה | 22 |
de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
| ] יורדי הים באניות עשי מלאכה במים רבים | 23 |
De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
| ] המה ראו מעשי יהוה ונפלאותיו במצולה | 24 |
där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
| ] ויאמר--ויעמד רוח סערה ותרומם גליו | 25 |
Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
| ] יעלו שמים ירדו תהומות נפשם ברעה תתמוגג | 26 |
De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
| ] יחוגו וינועו כשכור וכל-חכמתם תתבלע | 27 |
De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
| ] ויצעקו אל-יהוה בצר להם וממצוקתיהם יוציאם | 28 |
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
| יקם סערה לדממה ויחשו גליהם | 29 |
Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
| וישמחו כי-ישתקו וינחם אל-מחוז חפצם | 30 |
Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
| יודו ליהוה חסדו ונפלאותיו לבני אדם | 31 |
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
| וירוממוהו בקהל-עם ובמושב זקנים יהללוהו | 32 |
de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
| ישם נהרות למדבר ומצאי מים לצמאון | 33 |
Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
| ארץ פרי למלחה מרעת יושבי בה | 34 |
bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
| ישם מדבר לאגם-מים וארץ ציה למצאי מים | 35 |
Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
| ויושב שם רעבים ויכוננו עיר מושב | 36 |
Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
| ויזרעו שדות ויטעו כרמים ויעשו פרי תבואה | 37 |
De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
| ויברכם וירבו מאד ובהמתם לא ימעיט | 38 |
Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
| וימעטו וישחו-- מעצר רעה ויגון | 39 |
Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
| ] שפך בוז על-נדיבים ויתעם בתהו לא-דרך | 40 |
men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
| וישגב אביון מעוני וישם כצאן משפחות | 41 |
han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
| יראו ישרים וישמחו וכל-עולה קפצה פיה | 42 |
De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
| מי-חכם וישמר-אלה ויתבוננו חסדי יהוה | 43 |
Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
