תהילים 106
| הללו-יה הודו ליהוה כי-טוב-- כי לעולם חסדו | 1 |
Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
| מי--ימלל גבורות יהוה ישמיע כל-תהלתו | 2 |
Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
| אשרי שמרי משפט עשה צדקה בכל-עת | 3 |
Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
| זכרני יהוה ברצון עמך פקדני בישועתך | 4 |
Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
| לראות בטובת בחיריך-- לשמח בשמחת גויך להתהלל עם-נחלתך | 5 |
så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
| חטאנו עם-אבותינו העוינו הרשענו | 6 |
Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
| אבותינו במצרים לא-השכילו נפלאותיך-- לא זכרו את-רב חסדיך וימרו על-ים בים-סוף | 7 |
Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
| ויושיעם למען שמו-- להודיע את-גבורתו | 8 |
Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
| ויגער בים-סוף ויחרב ויוליכם בתהמות כמדבר | 9 |
Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
| ויושיעם מיד שונא ויגאלם מיד אויב | 10 |
Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
| ויכסו-מים צריהם אחד מהם לא נותר | 11 |
Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
| ויאמינו בדבריו ישירו תהלתו | 12 |
Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
| מהרו שכחו מעשיו לא-חכו לעצתו | 13 |
Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
| ויתאוו תאוה במדבר וינסו-אל בישימון | 14 |
De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
| ויתן להם שאלתם וישלח רזון בנפשם | 15 |
Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
| ויקנאו למשה במחנה לאהרן קדוש יהוה | 16 |
Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
| תפתח-ארץ ותבלע דתן ותכס על-עדת אבירם | 17 |
Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
| ותבער-אש בעדתם להבה תלהט רשעים | 18 |
Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
| יעשו-עגל בחרב וישתחוו למסכה | 19 |
De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
| וימירו את-כבודם בתבנית שור אכל עשב | 20 |
sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
| שכחו אל מושיעם-- עשה גדלות במצרים | 21 |
De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
| נפלאות בארץ חם נוראות על-ים-סוף | 22 |
så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
| ויאמר להשמידם לולי משה בחירו-- עמד בפרץ לפניו להשיב חמתו מהשחית | 23 |
Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
| וימאסו בארץ חמדה לא-האמינו לדברו | 24 |
De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
| וירגנו באהליהם לא שמעו בקול יהוה | 25 |
De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
| וישא ידו להם-- להפיל אותם במדבר | 26 |
Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
| ולהפיל זרעם בגוים ולזרותם בארצות | 27 |
att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
| ויצמדו לבעל פעור ויאכלו זבחי מתים | 28 |
Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
| ויכעיסו במעלליהם ותפרץ-בם מגפה | 29 |
De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
| ויעמד פינחס ויפלל ותעצר המגפה | 30 |
Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
| ותחשב לו לצדקה לדר ודר עד-עולם | 31 |
det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
| ויקציפו על-מי מריבה וירע למשה בעבורם | 32 |
De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
| כי-המרו את-רוחו ויבטא בשפתיו | 33 |
Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
| לא-השמידו את-העמים-- אשר אמר יהוה להם | 34 |
De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
| ויתערבו בגוים וילמדו מעשיהם | 35 |
utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
| ויעבדו את-עצביהם ויהיו להם למוקש | 36 |
De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
| ויזבחו את-בניהם ואת-בנותיהם-- לשדים | 37 |
Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
| וישפכו דם נקי דם-בניהם ובנותיהם-- אשר זבחו לעצבי כנען ותחנף הארץ בדמים | 38 |
Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
| ויטמאו במעשיהם ויזנו במעלליהם | 39 |
Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
| ויחר-אף יהוה בעמו ויתעב את-נחלתו | 40 |
Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
| ויתנם ביד-גוים וימשלו בהם שנאיהם | 41 |
Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
| וילחצום אויביהם ויכנעו תחת ידם | 42 |
Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
| פעמים רבות יצילם והמה ימרו בעצתם וימכו בעונם | 43 |
Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
| וירא בצר להם-- בשמעו את-רנתם | 44 |
Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
| ויזכר להם בריתו וינחם כרב חסדו | 45 |
Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
| ויתן אותם לרחמים-- לפני כל-שוביהם | 46 |
Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
| הושיענו יהוה אלהינו וקבצנו מן-הגוים להדות לשם קדשך להשתבח בתהלתך | 47 |
Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov.
| ברוך יהוה אלהי ישראל מן-העולם ועד העולם-- ואמר כל-העם אמן הללו-יה | 48 |
Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: »Amen, Halleluja!»
