מִשְׁלֵי 5
| בני לחכמתי הקשיבה לתבונתי הט-אזנך | 1 |
Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
| לשמר מזמות ודעת שפתיך ינצרו | 2 |
så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
| כי נפת תטפנה שפתי זרה וחלק משמן חכה | 3 |
Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
| ואחריתה מרה כלענה חדה כחרב פיות | 4 |
Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
| רגליה ירדות מות שאול צעדיה יתמכו (Sheol h7585) | 5 |
Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol h7585)
| ארח חיים פן-תפלס נעו מעגלתיה לא תדע | 6 |
Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
| ועתה בנים שמעו-לי ואל-תסורו מאמרי-פי | 7 |
Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
| הרחק מעליה דרכך ואל-תקרב אל-פתח ביתה | 8 |
Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
| פן-תתן לאחרים הודך ושנתיך לאכזרי | 9 |
Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
| פן-ישבעו זרים כחך ועצביך בבית נכרי | 10 |
må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
| ונהמת באחריתך בכלות בשרך ושארך | 11 |
så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
| ואמרת--איך שנאתי מוסר ותוכחת נאץ לבי | 12 |
och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
| ולא-שמעתי בקול מורי ולמלמדי לא-הטיתי אזני | 13 |
Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
| כמעט הייתי בכל-רע-- בתוך קהל ועדה | 14 |
Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
| שתה-מים מבורך ונזלים מתוך בארך | 15 |
Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
| יפוצו מעינתיך חוצה ברחבות פלגי-מים | 16 |
Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
| יהיו-לך לבדך ואין לזרים אתך | 17 |
Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
| יהי-מקורך ברוך ושמח מאשת נעורך | 18 |
Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
| אילת אהבים ויעלת-חן דדיה ירוך בכל-עת באהבתה תשגה תמיד | 19 |
hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
| ולמה תשגה בני בזרה ותחבק חק נכריה | 20 |
Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
| כי נכח עיני יהוה--דרכי-איש וכל-מעגלתיו מפלס | 21 |
Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
| עוונתיו--ילכדנו את-הרשע ובחבלי חטאתו יתמך | 22 |
Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
| הוא--ימות באין מוסר וברב אולתו ישגה | 23 |
Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
