מִשְׁלֵי 19
| טוב-רש הולך בתמו-- מעקש שפתיו והוא כסיל | 1 |
Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
| גם בלא-דעת נפש לא-טוב ואץ ברגלים חוטא | 2 |
Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
| אולת אדם תסלף דרכו ועל-יהוה יזעף לבו | 3 |
En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
| הון--יסיף רעים רבים ודל מרעהו יפרד | 4 |
Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
| עד שקרים לא ינקה ויפיח כזבים לא ימלט | 5 |
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
| רבים יחלו פני-נדיב וכל-הרע לאיש מתן | 6 |
Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
| כל אחי-רש שנאהו-- אף כי מרעהו רחקו ממנו מרדף אמרים לא- (לו-) המה | 7 |
Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
| קנה-לב אהב נפשו שמר תבונה למצא-טוב | 8 |
Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
| עד שקרים לא ינקה ויפיח כזבים יאבד | 9 |
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
| לא-נאוה לכסיל תענוג אף כי-לעבד משל בשרים | 10 |
Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
| שכל אדם האריך אפו ותפארתו עבר על-פשע | 11 |
Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
| נהם ככפיר זעף מלך וכטל על-עשב רצונו | 12 |
En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
| הות לאביו בן כסיל ודלף טרד מדיני אשה | 13 |
En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
| בית והון נחלת אבות ומיהוה אשה משכלת | 14 |
Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
| עצלה תפיל תרדמה ונפש רמיה תרעב | 15 |
Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
| שמר מצוה שמר נפשו בוזה דרכיו יומת (ימות) | 16 |
Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
| מלוה יהוה חונן דל וגמלו ישלם-לו | 17 |
Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
| יסר בנך כי-יש תקוה ואל-המיתו אל-תשא נפשך | 18 |
Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
| גרל- (גדל-) חמה נשא ענש כי אם-תציל ועוד תוסף | 19 |
Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
| שמע עצה וקבל מוסר-- למען תחכם באחריתך | 20 |
Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
| רבות מחשבות בלב-איש ועצת יהוה היא תקום | 21 |
Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
| תאות אדם חסדו וטוב-רש מאיש כזב | 22 |
Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
| יראת יהוה לחיים ושבע ילין בל-יפקד רע | 23 |
HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
| טמן עצל ידו בצלחת גם-אל-פיהו לא ישיבנה | 24 |
Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
| לץ תכה ופתי יערם והוכיח לנבון יבין דעת | 25 |
Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
| משדד-אב יבריח אם-- בן מביש ומחפיר | 26 |
Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
| חדל-בני לשמע מוסר לשגות מאמרי-דעת | 27 |
Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
| עד בליעל יליץ משפט ופי רשעים יבלע-און | 28 |
Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
| נכונו ללצים שפטים ומהלמות לגו כסילים | 29 |
Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
