< איכה 3 >
אני הגבר ראה עני בשבט עברתו | 1 |
Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
אותי נהג וילך חשך ולא אור | 2 |
Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
אך בי ישב יהפך ידו כל היום | 3 |
Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
בלה בשרי ועורי שבר עצמותי | 4 |
Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
במחשכים הושיבני כמתי עולם | 6 |
I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
גדר בעדי ולא אצא הכביד נחשתי | 7 |
Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
גם כי אזעק ואשוע שתם תפלתי | 8 |
Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
גדר דרכי בגזית נתיבתי עוה | 9 |
Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
דב ארב הוא לי אריה (ארי) במסתרים | 10 |
En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
דרכי סורר ויפשחני שמני שמם | 11 |
Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
דרך קשתו ויציבני כמטרא לחץ | 12 |
Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
הייתי שחק לכל עמי נגינתם כל היום | 14 |
Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
השביעני במרורים הרוני לענה | 15 |
Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
ויגרס בחצץ שני הכפישני באפר | 16 |
Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
ותזנח משלום נפשי נשיתי טובה | 17 |
Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
ואמר אבד נצחי ותוחלתי מיהוה | 18 |
Jag sade: »Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN.»
זכר עניי ומרודי לענה וראש | 19 |
Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
זכור תזכור ותשיח (ותשוח) עלי נפשי | 20 |
Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
זאת אשיב אל לבי על כן אוחיל | 21 |
Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
חסדי יהוה כי לא תמנו כי לא כלו רחמיו | 22 |
HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
חדשים לבקרים רבה אמונתך | 23 |
Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
חלקי יהוה אמרה נפשי על כן אוחיל לו | 24 |
HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
טוב יהוה לקוו לנפש תדרשנו | 25 |
HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
טוב ויחיל ודומם לתשועת יהוה | 26 |
Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
טוב לגבר כי ישא על בנעוריו | 27 |
Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
ישב בדד וידם כי נטל עליו | 28 |
Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
יתן בעפר פיהו אולי יש תקוה | 29 |
Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
יתן למכהו לחי ישבע בחרפה | 30 |
Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
Ty Herren förkastar icke för evig tid;
כי אם הוגה ורחם כרב חסדיו | 32 |
utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
כי לא ענה מלבו ויגה בני איש | 33 |
Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
לדכא תחת רגליו כל אסירי ארץ | 34 |
Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
להטות משפט גבר נגד פני עליון | 35 |
att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
לעות אדם בריבו אדני לא ראה | 36 |
att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
מי זה אמר ותהי אדני לא צוה | 37 |
Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
מפי עליון לא תצא הרעות והטוב | 38 |
Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
מה יתאונן אדם חי גבר על חטאו | 39 |
Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
נחפשה דרכינו ונחקרה ונשובה עד יהוה | 40 |
Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
נשא לבבנו אל כפים אל אל בשמים | 41 |
Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
נחנו פשענו ומרינו אתה לא סלחת | 42 |
Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
סכותה באף ותרדפנו הרגת לא חמלת | 43 |
Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
סכותה בענן לך מעבור תפלה | 44 |
Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
סחי ומאוס תשימנו בקרב העמים | 45 |
Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
פצו עלינו פיהם כל איבינו | 46 |
Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
פחד ופחת היה לנו השאת והשבר | 47 |
Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
פלגי מים תרד עיני על שבר בת עמי | 48 |
Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
עיני נגרה ולא תדמה מאין הפגות | 49 |
Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
עד ישקיף וירא יהוה משמים | 50 |
till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
עיני עוללה לנפשי מכל בנות עירי | 51 |
Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
צוד צדוני כצפור איבי חנם | 52 |
Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
צמתו בבור חיי וידו אבן בי | 53 |
De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
צפו מים על ראשי אמרתי נגזרתי | 54 |
Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: »Det är ute med mig.»
קראתי שמך יהוה מבור תחתיות | 55 |
Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
קולי שמעת אל תעלם אזנך לרוחתי לשועתי | 56 |
Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
קרבת ביום אקראך אמרת אל תירא | 57 |
Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: »Frukta icke.»
רבת אדני ריבי נפשי גאלת חיי | 58 |
Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
ראיתה יהוה עותתי שפטה משפטי | 59 |
Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
ראיתה כל נקמתם--כל מחשבתם לי | 60 |
Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
שמעת חרפתם יהוה כל מחשבתם עלי | 61 |
Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
שפתי קמי והגיונם עלי כל היום | 62 |
Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
שבתם וקימתם הביטה אני מנגינתם | 63 |
Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
תשיב להם גמול יהוה כמעשה ידיהם | 64 |
Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
תתן להם מגנת לב תאלתך להם | 65 |
Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
תרדף באף ותשמידם מתחת שמי יהוה | 66 |
Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel. Alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.