< איוב 8 >
Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
עד-אן תמלל-אלה ורוח כביר אמרי-פיך | 2 |
Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?
האל יעות משפט ואם-שדי יעות-צדק | 3 |
Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?
אם-בניך חטאו-לו וישלחם ביד-פשעם | 4 |
Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,
אם-אתה תשחר אל-אל ואל-שדי תתחנן | 5 |
så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,
אם-זך וישר אתה כי-עתה יעיר עליך ושלם נות צדקך | 6 |
då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;
והיה ראשיתך מצער ואחריתך ישגה מאד | 7 |
och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.
כי-שאל-נא לדר רישון וכונן לחקר אבותם | 8 |
Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt
כי-תמול אנחנו ולא נדע כי צל ימינו עלי-ארץ | 9 |
-- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;
הלא-הם יורוך יאמרו לך ומלבם יוצאו מלים | 10 |
men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:
היגאה-גמא בלא בצה ישגה-אחו בלי-מים | 11 |
"Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?
עדנו באבו לא יקטף ולפני כל-חציר ייבש | 12 |
Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.
כן--ארחות כל-שכחי אל ותקות חנף תאבד | 13 |
Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.
אשר-יקוט כסלו ובית עכביש מבטחו | 14 |
Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.
ישען על-ביתו ולא יעמד יחזיק בו ולא יקום | 15 |
Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.
רטב הוא לפני-שמש ועל גנתו ינקתו תצא | 16 |
Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;
על-גל שרשיו יסבכו בית אבנים יחזה | 17 |
kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.
אם-יבלענו ממקמו וכחש בו לא ראיתיך | 18 |
Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'
הן-הוא משוש דרכו ומעפר אחר יצמחו | 19 |
Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp."
הן-אל לא ימאס-תם ולא-יחזיק ביד-מרעים | 20 |
Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.
עד-ימלה שחוק פיך ושפתיך תרועה | 21 |
Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.
שנאיך ילבשו-בשת ואהל רשעים איננו | 22 |
De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.