< איוב 41 >
תמשך לויתן בחכה ובחבל תשקיע לשנו | 1 |
Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?
התשים אגמן באפו ובחוח תקב לחיו | 2 |
Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?
הירבה אליך תחנונים אם-ידבר אליך רכות | 3 |
Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?
היכרת ברית עמך תקחנו לעבד עולם | 4 |
Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?
התשחק-בו כצפור ותקשרנו לנערותיך | 5 |
Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?
יכרו עליו חברים יחצוהו בין כנענים | 6 |
Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?
התמלא בשכות עורו ובצלצל דגים ראשו | 7 |
Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?
שים-עליו כפך זכר מלחמה אל-תוסף | 8 |
Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.
הן-תחלתו נכזבה הגם אל-מראיו יטל | 9 |
Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.
לא-אכזר כי יעורנו ומי הוא לפני יתיצב | 10 |
Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?
מי הקדימני ואשלם תחת כל-השמים לי-הוא | 11 |
Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.
לא- (לו-) אחריש בדיו ודבר-גבורות וחין ערכו | 12 |
Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.
מי-גלה פני לבושו בכפל רסנו מי יבוא | 13 |
Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?
דלתי פניו מי פתח סביבות שניו אימה | 14 |
Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.
גאוה אפיקי מגנים סגור חותם צר | 15 |
Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.
אחד באחד יגשו ורוח לא-יבא ביניהם | 16 |
Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.
איש-באחיהו ידבקו יתלכדו ולא יתפרדו | 17 |
Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.
עטישתיו תהל אור ועיניו כעפעפי-שחר | 18 |
När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.
מפיו לפידים יהלכו כידודי אש יתמלטו | 19 |
Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.
מנחיריו יצא עשן-- כדוד נפוח ואגמן | 20 |
Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.
נפשו גחלים תלהט ולהב מפיו יצא | 21 |
Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.
בצוארו ילין עז ולפניו תדוץ דאבה | 22 |
På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.
מפלי בשרו דבקו יצוק עליו בל-ימוט | 23 |
Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.
לבו יצוק כמו-אבן ויצוק כפלח תחתית | 24 |
Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.
משתו יגורו אלים משברים יתחטאו | 25 |
När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.
משיגהו חרב בלי תקום חנית מסע ושריה | 26 |
Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.
יחשב לתבן ברזל לעץ רקבון נחושה | 27 |
Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.
לא-יבריחנו בן-קשת לקש נהפכו-לו אבני-קלע | 28 |
Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;
כקש נחשבו תותח וישחק לרעש כידון | 29 |
ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.
תחתיו חדודי חרש ירפד חרוץ עלי-טיט | 30 |
På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.
ירתיח כסיר מצולה ים ישים כמרקחה | 31 |
Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.
אחריו יאיר נתיב יחשב תהום לשיבה | 32 |
Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.
אין-על-עפר משלו העשו לבלי-חת | 33 |
Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.
את-כל-גבה יראה הוא מלך על-כל-בני-שחץ | 34 |
På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.