< איוב 36 >
Elihu talade ytterligare, och sade:
כתר-לי זעיר ואחוך כי עוד לאלוה מלים | 2 |
Töfva ännu litet, jag vill visa dig det; ty jag hafver ännu på Guds vägnar något säga.
אשא דעי למרחוק ולפעלי אתן-צדק | 3 |
Jag vill hemta mitt förstånd fjerranefter, och bevisa, att min skapare är rättvis.
כי-אמנם לא-שקר מלי תמים דעות עמך | 4 |
Mitt tal skall utan tvifvel intet falskt vara; mitt förstånd skall utan fel vara för dig.
הן-אל כביר ולא ימאס כביר כח לב | 5 |
Si, Gud förkastar icke de mägtiga; ty han är ock mägtig af hjertans kraft.
לא-יחיה רשע ומשפט עניים יתן | 6 |
Den ogudaktiga bevarar han icke; utan hjelper den arma till rätta.
לא-יגרע מצדיק עיניו ואת-מלכים לכסא וישיבם לנצח ויגבהו | 7 |
Han vänder icke sin ögon ifrå den rättfärdiga; och Konungarna låter han sitta på stolenom i evig tid, att de höge blifva.
ואם-אסורים בזקים ילכדון בחבלי-עני | 8 |
Och om fångar ligga i bojor, och bundne med tåg jämmerliga,
ויגד להם פעלם ופשעיהם כי יתגברו | 9 |
Så gifver han dem tillkänna hvad de gjort hafva; och deras odygd, att de hafva brukat våld;
ויגל אזנם למוסר ויאמר כי-ישובון מאון | 10 |
Och öppnar dem örat till tuktan, och säger dem, att de skola omvända sig ifrå det orätt är.
אם-ישמעו ויעבדו יכלו ימיהם בטוב ושניהם בנעימים | 11 |
Om de höra och tjena honom, så skola de i godom dagom gamle varda, och lefva med lust.
ואם-לא ישמעו בשלח יעברו ויגועו בבלי-דעת | 12 |
Höra de icke, så skola de falla för svärd, och förgås förr än de varda det varse.
וחנפי-לב ישימו אף לא ישועו כי אסרם | 13 |
De skrymtare, när vreden kommer uppå dem, ropa de intet, när de fångne ligga;
תמת בנער נפשם וחיתם בקדשים | 14 |
Så skall deras själ dö med qval, och deras lif ibland bolare.
יחלץ עני בעניו ויגל בלחץ אזנם | 15 |
Men den arma skall han, hjelpa utu hans armod, och öppnar dem arma örat i bedröfvelsen.
ואף הסיתך מפי-צר-- רחב לא-מוצק תחתיה ונחת שלחנך מלא דשן | 16 |
Han skall taga dig utur ångestens vida mun, den ingen botten hafver, och ditt bord skall hafva ro, uppfyldt med allt godt.
ודין-רשע מלאת דין ומשפט יתמכו | 17 |
Men du gör de ogudaktigas sak godan, så att deras sak och rätt blifver behållen.
כי-חמה פן-יסיתך בספק ורב-כפר אל-יטך | 18 |
Se till, om icke otålighet hafver rört dig i qvalena; eller stora gåfvor icke hafva böjt dig.
היערך שועך לא בצר וכל מאמצי-כח | 19 |
Menar du, att din väldighet skall bestå kunna utan bedröfvelse; eller eljest någon starkhet eller förmåga?
אל-תשאף הלילה-- לעלות עמים תחתם | 20 |
Du torf icke begära nattena till att öfverfalla menniskorna i deras rum.
השמר אל-תפן אל-און כי-על-זה בחרת מעני | 21 |
Vakta dig, och vänd dig icke till det orätt är, såsom du för jämmers skull dig företagit hafver.
הן-אל ישגיב בכחו מי כמהו מורה | 22 |
Si, Gud är för hög i sine kraft; ho är en lagförare såsom han är?
מי-פקד עליו דרכו ומי-אמר פעלת עולה | 23 |
Ho vill hemsöka öfver honom hans väg? Och ho vill säga till honom: Du gör orätt?
זכר כי-תשגיא פעלו-- אשר שררו אנשים | 24 |
Tänk uppå, att du intet vetst hans verk, såsom menniskorna sjunga.
כל-אדם חזו-בו אנוש יביט מרחוק | 25 |
Ty alla menniskor se det, menniskorna se det fjerran.
הן-אל שגיא ולא נדע מספר שניו ולא-חקר | 26 |
Si, Gud är stor och okänd; hans åratal kan ingen utfråga.
כי יגרע נטפי-מים יזקו מטר לאדו | 27 |
Han gör vattnet till små droppar, och drifver sina skyar samman till regn;
אשר-יזלו שחקים ירעפו עלי אדם רב | 28 |
Så att skyarna flyta, och drypa fast uppå menniskorna.
אף אם-יבין מפרשי-עב תשאות סכתו | 29 |
Då han tager sig före att skingra sina skyar, och tager sitt täckelse bort;
הן-פרש עליו אורו ושרשי הים כסה | 30 |
Si, så utbreder han sitt ljus öfver dem, och öfvertäcker hafvet, dädan de komma.
כי-בם ידין עמים יתן-אכל למכביר | 31 |
Ty dermed dömer han folket, och gifver dem mat tillfyllest.
על-כפים כסה-אור ויצו עליה במפגיע | 32 |
Han håller händerna före, och betäcker ljuset, och bjuder thy, att det skall igenkomma.
יגיד עליו רעו מקנה אף על-עולה | 33 |
Om det samma förkunnar hans herde, och hans boskap om skyn.