< איוב 36 >

ויסף אליהוא ויאמר 1
Elihu talade ytterligare, och sade:
כתר-לי זעיר ואחוך כי עוד לאלוה מלים 2
Töfva ännu litet, jag vill visa dig det; ty jag hafver ännu på Guds vägnar något säga.
אשא דעי למרחוק ולפעלי אתן-צדק 3
Jag vill hemta mitt förstånd fjerranefter, och bevisa, att min skapare är rättvis.
כי-אמנם לא-שקר מלי תמים דעות עמך 4
Mitt tal skall utan tvifvel intet falskt vara; mitt förstånd skall utan fel vara för dig.
הן-אל כביר ולא ימאס כביר כח לב 5
Si, Gud förkastar icke de mägtiga; ty han är ock mägtig af hjertans kraft.
לא-יחיה רשע ומשפט עניים יתן 6
Den ogudaktiga bevarar han icke; utan hjelper den arma till rätta.
לא-יגרע מצדיק עיניו ואת-מלכים לכסא וישיבם לנצח ויגבהו 7
Han vänder icke sin ögon ifrå den rättfärdiga; och Konungarna låter han sitta på stolenom i evig tid, att de höge blifva.
ואם-אסורים בזקים ילכדון בחבלי-עני 8
Och om fångar ligga i bojor, och bundne med tåg jämmerliga,
ויגד להם פעלם ופשעיהם כי יתגברו 9
Så gifver han dem tillkänna hvad de gjort hafva; och deras odygd, att de hafva brukat våld;
ויגל אזנם למוסר ויאמר כי-ישובון מאון 10
Och öppnar dem örat till tuktan, och säger dem, att de skola omvända sig ifrå det orätt är.
אם-ישמעו ויעבדו יכלו ימיהם בטוב ושניהם בנעימים 11
Om de höra och tjena honom, så skola de i godom dagom gamle varda, och lefva med lust.
ואם-לא ישמעו בשלח יעברו ויגועו בבלי-דעת 12
Höra de icke, så skola de falla för svärd, och förgås förr än de varda det varse.
וחנפי-לב ישימו אף לא ישועו כי אסרם 13
De skrymtare, när vreden kommer uppå dem, ropa de intet, när de fångne ligga;
תמת בנער נפשם וחיתם בקדשים 14
Så skall deras själ dö med qval, och deras lif ibland bolare.
יחלץ עני בעניו ויגל בלחץ אזנם 15
Men den arma skall han, hjelpa utu hans armod, och öppnar dem arma örat i bedröfvelsen.
ואף הסיתך מפי-צר-- רחב לא-מוצק תחתיה ונחת שלחנך מלא דשן 16
Han skall taga dig utur ångestens vida mun, den ingen botten hafver, och ditt bord skall hafva ro, uppfyldt med allt godt.
ודין-רשע מלאת דין ומשפט יתמכו 17
Men du gör de ogudaktigas sak godan, så att deras sak och rätt blifver behållen.
כי-חמה פן-יסיתך בספק ורב-כפר אל-יטך 18
Se till, om icke otålighet hafver rört dig i qvalena; eller stora gåfvor icke hafva böjt dig.
היערך שועך לא בצר וכל מאמצי-כח 19
Menar du, att din väldighet skall bestå kunna utan bedröfvelse; eller eljest någon starkhet eller förmåga?
אל-תשאף הלילה-- לעלות עמים תחתם 20
Du torf icke begära nattena till att öfverfalla menniskorna i deras rum.
השמר אל-תפן אל-און כי-על-זה בחרת מעני 21
Vakta dig, och vänd dig icke till det orätt är, såsom du för jämmers skull dig företagit hafver.
הן-אל ישגיב בכחו מי כמהו מורה 22
Si, Gud är för hög i sine kraft; ho är en lagförare såsom han är?
מי-פקד עליו דרכו ומי-אמר פעלת עולה 23
Ho vill hemsöka öfver honom hans väg? Och ho vill säga till honom: Du gör orätt?
זכר כי-תשגיא פעלו-- אשר שררו אנשים 24
Tänk uppå, att du intet vetst hans verk, såsom menniskorna sjunga.
כל-אדם חזו-בו אנוש יביט מרחוק 25
Ty alla menniskor se det, menniskorna se det fjerran.
הן-אל שגיא ולא נדע מספר שניו ולא-חקר 26
Si, Gud är stor och okänd; hans åratal kan ingen utfråga.
כי יגרע נטפי-מים יזקו מטר לאדו 27
Han gör vattnet till små droppar, och drifver sina skyar samman till regn;
אשר-יזלו שחקים ירעפו עלי אדם רב 28
Så att skyarna flyta, och drypa fast uppå menniskorna.
אף אם-יבין מפרשי-עב תשאות סכתו 29
Då han tager sig före att skingra sina skyar, och tager sitt täckelse bort;
הן-פרש עליו אורו ושרשי הים כסה 30
Si, så utbreder han sitt ljus öfver dem, och öfvertäcker hafvet, dädan de komma.
כי-בם ידין עמים יתן-אכל למכביר 31
Ty dermed dömer han folket, och gifver dem mat tillfyllest.
על-כפים כסה-אור ויצו עליה במפגיע 32
Han håller händerna före, och betäcker ljuset, och bjuder thy, att det skall igenkomma.
יגיד עליו רעו מקנה אף על-עולה 33
Om det samma förkunnar hans herde, och hans boskap om skyn.

< איוב 36 >