< איוב 32 >
וישבתו שלשת האנשים האלה-- מענות את-איוב כי הוא צדיק בעיניו | 1 |
De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han höll sig själv för rättfärdig.
ויחר אף אליהוא בן-ברכאל הבוזי-- ממשפחת-רם באיוב חרה אפו-- על-צדקו נפשו מאלהים | 2 |
Då blev Elihu, Barakels son, från Bus, av Rams släkt, upptänd av vrede. Mot Job upptändes han av vrede, därför att denne menade sig hava rätt mot Gud;
ובשלשת רעיו חרה אפו על אשר לא-מצאו מענה-- וירשיעו את-איוב | 3 |
och mot hans tre vänner upptändes hans vrede, därför att de icke funno något svar varmed de kunde vederlägga Job.
ואליהו--חכה את-איוב בדברים כי זקנים-המה ממנו לימים | 4 |
Hittills hade Elihu dröjt att tala till Job, därför att de andra voro äldre till åren än han.
וירא אליהוא--כי אין מענה בפי שלשת האנשים ויחר אפו | 5 |
Men då nu Elihu såg att de tre männen icke mer hade något att svara, upptändes hans vrede.
ויען אליהוא בן ברכאל הבוזי-- ויאמר צעיר אני לימים ואתם ישישים על-כן זחלתי ואירא מחות דעי אתכם | 6 |
Så tog då Elihu, Barakels son, från Bus, till orda och sade; Ung till åren är jag, I däremot ären gamla. Därför höll jag mig tillbaka och var försagd och lade ej fram för eder min mening.
אמרתי ימים ידברו ורב שנים ידיעו חכמה | 7 |
Jag tänkte: "Må åldern tala, och må årens mängd förkunna visdom."
אכן רוח-היא באנוש ונשמת שדי תבינם | 8 |
Dock, på anden i människorna kommer det an, den Allsmäktiges livsfläkt giver dem förstånd.
לא-רבים יחכמו וזקנים יבינו משפט | 9 |
Icke de åldriga äro alltid visast, icke de äldsta förstå bäst vad rätt är.
לכן אמרתי שמעה-לי אחוה דעי אף-אני | 10 |
Därför säger jag nu: Hör mig; jag vill lägga fram min mening, också jag.
הן הוחלתי לדבריכם--אזין עד-תבונתיכם עד-תחקרון מלין | 11 |
Se, jag väntade på vad I skullen tala, jag lyssnade efter förstånd ifrån eder, efter skäl som I skullen draga fram.
ועדיכם אתבונן והנה אין לאיוב מוכיח--עונה אמריו מכם | 12 |
Ja, noga aktade jag på eder. Men se, ingen fanns, som vederlade Job, ingen bland eder, som kunde svara på hans ord.
פן-תאמרו מצאנו חכמה אל ידפנו לא-איש | 13 |
Nu mån I icke säga: "Vi möttes av vishet; Gud, men ingen människa, kan nedslå denne."
ולא-ערך אלי מלין ובאמריכם לא אשיבנו | 14 |
Skäl mot min mening har han icke lagt fram, ej heller skall jag bemöta honom med edra bevis.
חתו לא-ענו עוד העתיקו מהם מלים | 15 |
Se, nu stå de bestörta och svara ej mer, målet i munnen hava de mist.
והוחלתי כי-לא ידברו כי עמדו לא-ענו עוד | 16 |
Och jag skulle vänta, då de nu intet kunna säga, då de stå där och ej mer hava något svar!
אענה אף-אני חלקי אחוה דעי אף-אני | 17 |
Nej, också jag vill svara i min ordning, jag vill lägga fram min mening, också jag.
כי מלתי מלים הציקתני רוח בטני | 18 |
Ty, fullt upp har jag av skäl, anden i mitt inre vill spränga mig sönder.
הנה-בטני--כיין לא-יפתח כאבות חדשים יבקע | 19 |
Ja, mitt inre är såsom instängt vin, likt en lägel med nytt vin är det nära att brista.
אדברה וירוח-לי אפתח שפתי ואענה | 20 |
Så vill jag då tala och skaffa mig luft, jag vill upplåta mina läppar och svara.
אל-נא אשא פני-איש ואל-אדם לא אכנה | 21 |
Jag får ej hava anseende till personen, och jag skall ej till någon tala inställsamma ord.
כי לא ידעתי אכנה כמעט ישאני עשני | 22 |
Nej, jag förstår ej att tala inställsamma ord; huru lätt kunde ej eljest min skapare rycka mig bort!