< איוב 28 >
כי יש לכסף מוצא ומקום לזהב יזקו | 1 |
Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
ברזל מעפר יקח ואבן יצוק נחושה | 2 |
järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
קץ שם לחשך ולכל-תכלית הוא חוקר אבן אפל וצלמות | 3 |
Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
פרץ נחל מעם-גר--הנשכחים מני-רגל דלו מאנוש נעו | 4 |
Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
ארץ--ממנה יצא-לחם ותחתיה נהפך כמו-אש | 5 |
Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
מקום-ספיר אבניה ועפרת זהב לו | 6 |
Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
נתיב לא-ידעו עיט ולא שזפתו עין איה | 7 |
Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
לא-הדריכוהו בני-שחץ לא-עדה עליו שחל | 8 |
den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
בחלמיש שלח ידו הפך משרש הרים | 9 |
Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
בצורות יארים בקע וכל-יקר ראתה עינו | 10 |
In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
מבכי נהרות חבש ותעלמה יצא אור | 11 |
Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
והחכמה מאין תמצא ואי זה מקום בינה | 12 |
Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
לא-ידע אנוש ערכה ולא תמצא בארץ החיים | 13 |
Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
תהום אמר לא בי-היא וים אמר אין עמדי | 14 |
Djupet säger: »Hon är icke här», och havet säger: »Hos mig är hon icke.»
לא-יתן סגור תחתיה ולא ישקל כסף מחירה | 15 |
Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
לא-תסלה בכתם אופיר בשהם יקר וספיר | 16 |
Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
לא-יערכנה זהב וזכוכית ותמורתה כלי-פז | 17 |
Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
ראמות וגביש לא יזכר ומשך חכמה מפנינים | 18 |
Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
לא-יערכנה פטדת-כוש בכתם טהור לא תסלה | 19 |
Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
והחכמה מאין תבוא ואי זה מקום בינה | 20 |
Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
ונעלמה מעיני כל-חי ומעוף השמים נסתרה | 21 |
Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
אבדון ומות אמרו באזנינו שמענו שמעה | 22 |
avgrunden och döden giva till känna; »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»
אלהים הבין דרכה והוא ידע את-מקומה | 23 |
Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
כי-הוא לקצות-הארץ יביט תחת כל-השמים יראה | 24 |
Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
לעשות לרוח משקל ומים תכן במדה | 25 |
När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
בעשתו למטר חק ודרך לחזיז קלות | 26 |
när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
אז ראה ויספרה הכינה וגם-חקרה | 27 |
då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
ויאמר לאדם--הן יראת אדני היא חכמה וסור מרע בינה | 28 |
Och till människorna sade han så: »Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd.»