איוב 20

1 ויען צפר הנעמתי ויאמר

Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:

2 לכן שעפי ישיבוני ובעבור חושי בי

På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.

3 מוסר כלמתי אשמע ורוח מבינתי יענני

Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.

4 הזאת ידעת מני-עד מני שים אדם עלי-ארץ

Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:

5 כי רננת רשעים מקרוב ושמחת חנף עדי-רגע

att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?

6 אם-יעלה לשמים שיאו וראשו לעב יגיע

Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,

7 כגללו לנצח יאבד ראיו יאמרו איו

Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: »Var är han?»

8 כחלום יעוף ולא ימצאהו וידד כחזיון לילה

Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.

9 עין שזפתו ולא תוסיף ולא-עוד תשורנו מקומו

Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.

10 בניו ירצו דלים וידיו תשבנה אונו

Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.

11 עצמותיו מלאו עלומו ועמו על-עפר תשכב

Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.

12 אם-תמתיק בפיו רעה-- יכחידנה תחת לשנו

Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,

13 יחמל עליה ולא יעזבנה וימנענה בתוך חכו

är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,

14 לחמו במעיו נהפך מרורת פתנים בקרבו

så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.

15 חיל בלע ויקאנו מבטנו ירשנו אל

Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.

16 ראש-פתנים יינק תהרגהו לשון אפעה

Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.

17 אל-ירא בפלגות-- נהרי נחלי דבש וחמאה

Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.

18 משיב יגע ולא יבלע כחיל תמורתו ולא יעלס

Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.

19 כי-רצץ עזב דלים בית גזל ולא יבנהו

Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.

20 כי לא-ידע שלו בבטנו בחמודו לא ימלט

Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.

21 אין-שריד לאכלו על-כן לא-יחיל טובו

Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.

22 במלאות שפקו יצר לו כל-יד עמל תבאנו

Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.

23 יהי למלא בטנו--ישלח-בו חרון אפו וימטר עלימו בלחומו

Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.

24 יברח מנשק ברזל תחלפהו קשת נחושה

Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.

25 שלף ויצא מגוה וברק ממררתו יהלך עליו אמים

När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.

26 כל-חשך טמון לצפוניו תאכלהו אש לא-נפח ירע שריד באהלו

Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.

27 יגלו שמים עונו וארץ מתקוממה לו

Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.

28 יגל יבול ביתו נגרות ביום אפו

Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.

29 זה חלק-אדם רשע--מאלהים ונחלת אמרו מאל

Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.