ישעה 32

1 הן לצדק ימלך מלך ולשרים למשפט ישרו

En konung skall uppstå, som skall regera med rättfärdighet, och härskare, som skola härska med rättvisa.

2 והיה איש כמחבא רוח וסתר זרם כפלגי מים בציון כצל סלע כבד בארץ עיפה

Var och en av dem skall vara såsom en tillflykt i stormen, ett skydd mot störtskuren; de skola vara såsom vattenbäckar i en ödemark, såsom skuggan av en väldig klippa i ett törstigt land.

3 ולא תשעינה עיני ראים ואזני שמעים תקשבנה

Då skola de seendes ögon icke vara förblindade, och de hörandes öron skola lyssna till.

4 ולבב נמהרים יבין לדעת ולשון עלגים תמהר לדבר צחות

Då skola de lättsinnigas hjärtan bliva förståndiga och vinna kunskap, och de stammandes tungor skola tala flytande och tydligt.

5 לא יקרא עוד לנבל נדיב ולכילי לא יאמר שוע

Dåren skall då icke mer heta ädling, ej heller bedragaren kallas herre.

6 כי נבל נבלה ידבר ולבו יעשה און--לעשות חנף ולדבר אל יהוה תועה להריק נפש רעב ומשקה צמא יחסיר

Ty en dåre talar dårskap, och hans hjärta reder till fördärv; så övar han gudlöshet och talar, vad förvänt är, om HERREN, så låter han den hungrige svälta och nekar den törstige en dryck vatten.

7 וכלי כליו רעים הוא זמות יעץ לחבל ענוים (עניים) באמרי שקר ובדבר אביון משפט

Och bedragaren brukar onda vapen, han tänker ut skändliga anslag till att fördärva de betryckta genom lögnaktiga ord, fördärva en fattig, som har rätt i sin talan.

8 ונדיב נדיבות יעץ והוא על נדיבות יקום

Men en ädling tänker ädla tankar och står fast vid det som ädelt är.

9 נשים שאננות--קמנה שמענה קולי בנות בטחות--האזנה אמרתי

I kvinnor, som ären så säkra, stån upp och hören min röst; I sorglösa jungfrur, lyssnen till mitt tal.

10 ימים על שנה תרגזנה בטחות כי כלה בציר אסף בלי יבוא

När år och dagar hava gått, då skolen I darra, I som ären så sorglösa, ty då är det slut med all vinbärgning, och ingen fruktskörd kommer mer.

11 חרדו שאננות רגזה בטחות פשטה וערה וחגורה על חלצים

Bäven, I som ären så säkra, darren, I som ären så sorglösa, läggen av edra kläder och blotten eder, kläden edra länder med säcktyg.

12 על שדים ספדים על שדי חמד על גפן פריה

Slån eder för bröstet och klagen över de sköna fälten, över de fruktsamma vinträden,

13 על אדמת עמי קוץ שמיר תעלה כי על כל בתי משוש קריה עליזה

över mitt folks åkrar som fyllas av törne och tistel, ja, över alla glädjens boningar i den yra staden.

14 כי ארמון נטש המון עיר עזב עפל ובחן היה בעד מערות עד עולם--משוש פראים מרעה עדרים

Ty palatsen äro övergivna, den folkrika staden ligger öde, Ofelhöjden med vakttornet är förvandlad till grotthålor för evig tid, till en plats, där vildåsnor hava sin fröjd och där hjordar beta --

15 עד יערה עלינו רוח ממרום והיה מדבר לכרמל וכרמל (והכרמל) ליער יחשב

detta intill dess att ande från höjden bliver utgjuten över oss. Då skall öknen bliva ett bördigt fält och det bördiga fältet räknas såsom vildmark;

16 ושכן במדבר משפט וצדקה בכרמל תשב

då skall rätten taga sin boning i öknen och rättfärdigheten bo på det bördiga fältet.

17 והיה מעשה הצדקה שלום ועבדת הצדקה--השקט ובטח עד עולם

Och rättfärdighetens frukt skall vara frid och rättfärdighetens vinning vara ro med trygghet till evig tid.

18 וישב עמי בנוה שלום ובמשכנות מבטחים ובמנוחת שאננות

Och mitt folk skall bo i fridshyddor, i trygga boningar och på säkra viloplatser.

19 וברד ברדת היער ובשפלה תשפל העיר

Men under hagelskurar skall skogen fällas, och djupt skall staden bliva ödmjukad.

20 אשריכם זרעי על כל מים משלחי רגל השור והחמור

Sälla ären då I som fån så vid alla vatten, I som kunnen låta edra oxar och åsnor fritt ströva omkring.