< קֹהֶלֶת 7 >
טוב שם משמן טוב ויום המות מיום הולדו | 1 |
Ett godt rykte är bättre än god salva, och dödsens dag bättre än födelsedagen.
טוב ללכת אל בית אבל מלכת אל בית משתה--באשר הוא סוף כל האדם והחי יתן אל לבו | 2 |
Bättre är gå i sorgahus än i gästabådshus; uti det ena är alla menniskors ändalykt, och den lefvande lägger det uppå hjertat.
טוב כעס משחוק כי ברע פנים ייטב לב | 3 |
Sörja är bättre än le; ty genom sorg varder hjertat förbättradt.
לב חכמים בבית אבל ולב כסילים בבית שמחה | 4 |
De visas hjerta är i sorgahuset, och dårars hjerta i glädjehuset.
טוב לשמע גערת חכם--מאיש שמע שיר כסילים | 5 |
Bättre är höra dens visas straff, än att höra dårars sång.
כי כקול הסירים תחת הסיר כן שחק הכסיל וגם זה הבל | 6 |
Ty dårars löje är såsom sprakande af törne under grytone; och det är ock fåfängelighet.
כי העשק יהולל חכם ויאבד את לב מתנה | 7 |
En genvördig gör en visan oviljog, och förderfvar ett mildt hjerta.
טוב אחרית דבר מראשיתו טוב ארך רוח מגבה רוח | 8 |
Änden på ett ting är bättre än dess begynnelse; en tålig ande är bättre än en hög ande.
אל תבהל ברוחך לכעוס כי כעס בחיק כסילים ינוח | 9 |
Var icke hastig till vrede; ty vreden hvilar uti ens dåras hjerta.
אל תאמר מה היה--שהימים הראשנים היו טובים מאלה כי לא מחכמה שאלת על זה | 10 |
Säg icke: Hvad är det, att de förra dagar voro bättre än denne? Ty du frågar sådant icke visliga.
טובה חכמה עם נחלה ויתר לראי השמש | 11 |
Vishet är god mild arfvedelen, och hjelper, att en kan glädja sig af solene.
כי בצל החכמה בצל הכסף ויתרון דעת החכמה תחיה בעליה | 12 |
Ty vishet beskärmar; penningar beskärma ock; men visheten gifver lif honom, som henne hafver.
ראה את מעשה האלהים כי מי יוכל לתקן את אשר עותו | 13 |
Se på Guds verk; ty ho kan rätta det han gör krokot?
ביום טובה היה בטוב וביום רעה ראה גם את זה לעמת זה עשה האלהים על דברת שלא ימצא האדם אחריו מאומה | 14 |
I goda dagar var glad, och den onda dagen tag ock till godo; ty denna skapade Gud jemte den andra, att menniskan icke skall veta hvad tillkommande är.
את הכל ראיתי בימי הבלי יש צדיק אבד בצדקו ויש רשע מאריך ברעתו | 15 |
Jag hafver allahanda sett i mine fåfängelighets tid: Det är en rättfärdig, och förgås i sine rättfärdighet; och det är en ogudaktig, som länge lefver i sine ondsko.
אל תהי צדיק הרבה ואל תתחכם יותר למה תשומם | 16 |
Var icke allt för mycket rättfärdig, ej heller för mycket vis, att du icke förderfvar dig.
אל תרשע הרבה ואל תהי סכל למה תמות בלא עתך | 17 |
Var icke allt för mycket ogudaktig, och galnas icke, att du icke dör i otid.
טוב אשר תאחז בזה וגם מזה אל תנח את ידך כי ירא אלהים יצא את כלם | 18 |
Det är godt att du detta fattar, och att du ock icke släpper det andra utu dina hand; ty den der Gud fruktar, han undkommer det allt.
החכמה תעז לחכם--מעשרה שליטים אשר היו בעיר | 19 |
Vishet stärker den visa, mer än tio väldige, som i stadenom äro.
כי אדם אין צדיק בארץ--אשר יעשה טוב ולא יחטא | 20 |
Ty det är ingen menniska på jordene, som godt gör, och icke syndar.
גם לכל הדברים אשר ידברו אל תתן לבך אשר לא תשמע את עבדך מקללך | 21 |
Lägg ock icke på hjertat allt det man säger; på det du icke skall höra din tjenare banna dig.
כי גם פעמים רבות ידע לבך אשר גם את (אתה) קללת אחרים | 22 |
Ty ditt hjerta vet, att du ock ofta androm bannat hafver.
כל זה נסיתי בחכמה אמרתי אחכמה והיא רחוקה ממני | 23 |
Sådant allt hafver jag försökt visliga. Jag tänkte: Jag vill vara vis; men visheten kom långt ifrå mig.
רחוק מה שהיה ועמק עמק מי ימצאנו | 24 |
Det är fjerran, hvad skall det varda? Och det är fast djupt, ho kan finnat?
סבותי אני ולבי לדעת ולתור ובקש חכמה וחשבון ולדעת רשע כסל והסכלות הוללות | 25 |
Jag vände mitt hjerta till att förfara, och uppspörja, och uppsöka vishet och konst, till att förfara de ogudaktigas dårhet, och de galnas villfarelse;
ומוצא אני מר ממות את האשה אשר היא מצודים וחרמים לבה--אסורים ידיה טוב לפני האלהים ימלט ממנה וחוטא ילכד בה | 26 |
Och fann, att en sådana qvinna, hvilkens hjerta är nät och snara, och hennes händer bojor äro, är bittrare än döden. Den Gudi täck är, han undkommer henne; men syndaren varder genom henne fången.
ראה זה מצאתי אמרה קהלת אחת לאחת למצא חשבון | 27 |
Si, det hafver jag funnit, säger Predikaren, hvart efter det andra, att jag måtte finna konst.
אשר עוד בקשה נפשי ולא מצאתי אדם אחד מאלף מצאתי--ואשה בכל אלה לא מצאתי | 28 |
Och min själ söker ännu, och hafver intet funnit. Ibland tusende hafver jag funnit en man; men ingen qvinno hafver jag funnit ibland alla.
לבד ראה זה מצאתי אשר עשה האלהים את האדם ישר והמה בקשו חשבנות רבים | 29 |
Allena skåda härtill: Jag hafver funnit, att Gud hafver gjort menniskona rätta; men de söka många konster.